<chapter id="security"> <title >Säkerhetshänsyn med &kppp;</title> <para >Det här avsnittet är i huvudsak ämnat för systemadministratörer (<systemitem >root</systemitem >), de med höga säkerhetskrav eller helt enkelt tekniskt intresserade. Det är inte nödvändigt att läsa det här om du bara använder &Linux; hemma själv, även om du i alla fall kan lära dig ett och annat.</para> <sect1 id="security-restricting-access"> <title >Att begränsa tillgången till &kppp;</title> <para >En systemadministratör kan vilja begränsa tillgången med avseende på vem som får använda &kppp;. Det finns två sätt att åstadkomma detta.</para> <sect2 id="security-group-permissions"> <title >Att begränsa tillgången med gruppskydd</title> <para >Skapa en ny grupp (du skulle kunna vilja döpa den till <systemitem >dialout</systemitem > eller något liknande), och lägg till alla användare som ska få lov att använda &kppp; i den här gruppen. Skriv sedan på kommandoraden:</para> <screen ><prompt >#</prompt > <userinput ><command >chown</command > <option >root.dialout</option > <filename >/opt/kde/bin/kppp</filename ></userinput> <prompt >#</prompt > <userinput ><command >chmod</command > <option >4750</option > <filename >/opt/kde/bin/kppp</filename ></userinput > </screen> <para >Det här förutsätter att &kde; installerades i <filename class="directory" > /opt/kde/</filename > och att den nya gruppen heter <systemitem >dialout</systemitem >.</para> </sect2> <sect2 id="security-kppps-way"> <title >Att begränsa tillgången på &kppp;s eget sätt</title> <para >Innan det gör någonting, kontrollerar &kppp; om det finns en fil som heter <filename >/etc/kppp.allow</filename >. Om den här filen finns, tillåts bara användare som namnges i den här filen att ringa upp. Den här filen måste vara läsbar av alla (men förstås <emphasis >INTE</emphasis > skrivbar). Bara inloggningsnamn känns igen, så du kan inte använda en <acronym >UID</acronym > i den här filen. Här är ett kort exempel:</para> <screen ># /etc/kppp.allow # kommentarrader som den här ignoreras # precis som tomma rader hans karl lena </screen> <para >I det ovanstående exemplet, tillåts bara användarna <systemitem >hans</systemitem >, <systemitem >karl</systemitem > och <systemitem >lena</systemitem > att ringa upp, liksom alla användare med <acronym >UID</acronym > 0 (så du behöver inte explicit ange root i filen).</para> </sect2> </sect1> <sect1 id="security-why-suid"> <title >Kppp har <acronym >SUID</acronym >-biten satt? Vad händer då med säkerheten?</title> <para >Det är mer eller mindre omöjligt att skriva ett uppringningsprogram som både är säkert och lätt att använda för ovana användare utan att sätta <acronym >SUID</acronym >-biten. &kppp; hanterar säkerhetsproblemen med följande strategi.</para> <itemizedlist> <listitem> <para >Omedelbart efter att programmet har startat, så skapar &kppp; en ny process (fork).</para> </listitem> <listitem> <para >Huvudprocessen, som hanterar hela det grafiska gränssnittet med användarpåverkan, släpper <acronym >SUID</acronym >-tillståndet efter den nya processen skapats, och kör med normala användarrättigheter.</para> </listitem> <listitem> <para >Den nya processen behåller sina rättigheter, och ansvarar för alla åtgärder som behöver rättigheter som <systemitem >root</systemitem >. För att hålla den här delen säker, så används inga anrop till &kde;- eller &Qt;-biblioteken, utan bara enkla biblioteksanrop. Källkoden för den här processen är kort (omkring 500 rader) och väldokumenterad, så det är lätt att kontrollera den för att hitta säkerhetsluckor.</para> </listitem> <listitem> <para >Huvudprocessen och den nya processen kommunicerar med vanliga &UNIX; <acronym >IPC</acronym >.</para> </listitem> </itemizedlist> <para >Särskilt tack till Harri Porten för att ha skrivit den här utmärkta koden. Det ansågs omöjligt, men han lyckades inom en vecka.</para> </sect1> </chapter>
