<sect1 id="ai-spiralgal">

<sect1info>
<author
><firstname
>Mike</firstname
> <surname
>Choatie</surname
> </author>
</sect1info>

<title
>Spiralgalaxer</title>
<indexterm
><primary
>Spiralgalaxer</primary>
</indexterm>

<para
>Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para>
<para
>Galaxer klassificeras med ett <quote
>stämgaffeldiagram</quote
>. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal"
>elliptiska galaxer</link
> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote
>spetsar</quote
> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote
>stavgalaxer</quote
>. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote
>stav</quote
> med stjärnor i sin mitt. </para
><para
>Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote
>utbuktning</quote
> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para
><para
>Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para
><para
>Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote
>Vintergatan</quote
> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para
><para
>Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para
><para
>Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis
>alla</emphasis
> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para>

<tip>
<para
>Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu"
>objektmenyer</link
>. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects"
>Sök objekt</link
>. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist>
<listitem
><para
>M64, Blåtiran (typ Sa)</para
></listitem>
<listitem
><para
>M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para
></listitem>
<listitem
><para
>M 81, Bodes galax (typ Sb)</para
></listitem>
<listitem
><para
>M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para
></listitem>
<listitem
><para
>NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para
></listitem>
<listitem
><para
>M 83 (typ SBa)</para
></listitem>
<listitem
><para
>NGC 1530 (typ SBb)</para
></listitem>
<listitem
><para
>NGC 1073 (typ SBc)</para
></listitem>
</itemizedlist>
</para>
</tip>
</sect1>