<?xml version="1.0" ?>
<!DOCTYPE book PUBLIC "-//KDE//DTD DocBook XML V4.1.2-Based Variant V1.1//EN" "dtd/kdex.dtd" [
<!ENTITY kile "<application
>Kile</application
>">
<!ENTITY latex "L<superscript
>A</superscript
>T<subscript
>E</subscript
>X">
<!ENTITY tex "T<subscript
>E</subscript
>X">
<!ENTITY tetex "<application
>teT<subscript
>E</subscript
>X</application
>">
<!ENTITY bibtex "BibT<subscript
>E</subscript
>X">
<!ENTITY gnuplot "<application
>GnuPlot</application
>">
<!ENTITY kde "<acronym
>KDE</acronym
>">
<!ENTITY kdvi "<application
>KDVI</application
>">
<!ENTITY pybliographer "<application
>pyBliographer</application
>">
<!ENTITY gbib "<application
>gBib</application
>">
<!ENTITY makeidx "<application
>makeidx</application
>">
<!ENTITY kate "<application
>Kate</application
>">
<!ENTITY xfig "<application
>XFig</application
>">
<!ENTITY kappname "&kile;">
<!ENTITY package "kdeextragear-2">
<!ENTITY % addindex "IGNORE">
<!ENTITY % Swedish "INCLUDE">
]>
<book lang="&language;">
<bookinfo>
<title
>Handbok &kile;</title>
<authorgroup>
<author
><firstname
>Jonathan</firstname
><surname
>Pechta</surname
> <affiliation
><address
><email
>jrpechta@yahoo.com</email
></address
></affiliation
></author>
<author
><firstname
>Federico</firstname
><surname
>Zenith</surname
> <affiliation
><address
><email
>zenith@chemeng.ntnu.no</email
></address
></affiliation
></author>
<othercredit role="developer"
><firstname
>Jeroen</firstname
><surname
>Wijnhout</surname
> <affiliation
> <address
><email
>Jeroen.Wijnhout@kdemail.net</email
></address>
</affiliation>
</othercredit>
</authorgroup>
<othercredit role="translator"
><firstname
>Stefan</firstname
><surname
>Asserhäll</surname
><affiliation
><address
><email
>stefan.asserhall@comhem.se</email
></address
></affiliation
><contrib
>Översättare</contrib
></othercredit
>
<copyright>
<year
>2003</year>
<holder
>Jonathan Pechta</holder>
</copyright>
<copyright>
<year
>2003</year
><year
>2004</year>
<holder
>Federico Zenith</holder>
</copyright>
<date
>2003-11-29</date>
<releaseinfo
>1.6</releaseinfo>
<legalnotice>
&FDLNotice;
</legalnotice>
<abstract>
<para
>&kile; är en &latex;-källkodseditor, ett &tex;-skal och ett &gnuplot;-gränssnitt. </para>
</abstract>
<keywordset>
<keyword
>KDE</keyword>
<keyword
>kdenonbeta</keyword>
<keyword
>Kile</keyword>
<keyword
>Latex</keyword>
<keyword
>Tex</keyword>
</keywordset>
</bookinfo>
<chapter id="preface">
<title
>Förord</title>
<sect1 id="preface_sect">
<title
>Krav</title>
<para
>För att köra &kile;, krävs att du har följande komponenter installerade på din dator:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><ulink url="http://www.kde.org/"
>K-skrivbordsmiljön (&kde;)</ulink
>: &kde; är en populär skrivbordsmiljö med öppen källkod.</para
></listitem>
<listitem
><para
><ulink url="http://www.trolltech.com/products/qt/"
>Qt</ulink
>: Qt är ett C++ utvecklingsverktyg som behövs för att kompilera &kile;.</para
></listitem>
<listitem
><para
><ulink url="http://www.ctan.org/"
>&latex;</ulink
>: Typsättningsprogram för dokument med hög kvalitet. Troligen har du (eller vill du ha) paketet &tetex;, eftersom du har ett Unix-liknande system.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Valfria paket:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><ulink url="http://devel-home.kde.org/~kdvi/"
>&kdvi;</ulink
>: DVI-granskare för &kde;.</para
></listitem>
<listitem
><para
><ulink url="http://www.gnuplot.info/"
>&gnuplot;</ulink
>: Vetenskapligt diagrampaket.</para
></listitem>
<listitem
><para
><ulink url="http://www.xfig.org/"
>&xfig;</ulink
>: Ritprogram för X-window.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Visa av dessa paket kan ingå i din Linux-distribution, kontrollera distributionens dokumentation eller installations-cd eller dvd för att lägga till paketen i datorn.</para>
<para
>&kile;-projektet omfattar flera binärpaket med &kile; för olika distributioner som enkelt kan installeras och köras, utan att behöva kompilera. Titta på <ulink url="http://kile.sourceforge.net/"
>&kile;s hemsida</ulink
>.</para>
</sect1>
<sect1 id="preface_audience">
<title
>Tilltänkt publik</title>
<para
>Den här handboken är avsedd för vem som helst, oavsett vilken erfarenhet de har av &latex;, &kde;, &kile; eller Linux.</para>
<para
>Avancerade användare läser troligen inte handboken, men alla förslag om dokumentationen tas hänsyn till. Om du skulle vilja bidra till projektet eller dokumentationen, konsultera <ulink url="http://kile.sourceforge.net/"
>&kile;s webbsida</ulink
>. Kommentarer om dokumentationen kan skickas till <email
>zenith@chemeng.ntnu.no</email
>.</para>
<para
>Behöver du svar på frågor om &kile;? Har du fastnat vid kompilering? Vill du se en ny funktion? Sättet som föredras för att fråga tekniska frågor eller börja en diskussion, är att använda vår e-postlista: <email
>kile-devel@lists.sourceforge.net</email
>.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="introduction">
<title
>Inledning</title>
<sect1 id="intro_about">
<title
>Grundläggande fakta</title>
<sect2>
<title
>Om &kile;</title>
<para
>&kile; är en integrerad &latex;-miljö för &kde;-skrivbordet. &kile; ger dig möjlighet att utnyttja alla funktioner som finns i &latex; i ett grafiskt gränssnitt, vilket ger dig en enkel, omedelbar och anpassningsbar möjlighet att komma åt alla program för att kompilera, efterbehandla, felsöka, konvertera och visa &latex;. Du får också mycket bekväma guider, en referensmanual till &latex;, gränssnitt till &gnuplot; och &xfig;, och projekthantering.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>Vad är &latex;</title>
<para
>&latex; är textbehandlingssystem som är härlett från &tex;, ett program som ursprungligen utvecklades under 1977 av Donald Knuth, för att hjälpa författare skapa en professionell layout av sitt arbete, och uppnå ett resultat som liknar det som en sättare kan åstadkomma. Sättaren är yrkesmannen som formger dokumentet enligt dokumenttypens specifikation. &latex; skapades av Leslie Lamport för att ge författare automatisk sättning, särskilt när det gäller den dyra och mödosamma sättningen av matematiska formler och uttryck, som <emphasis
>inte av en slump</emphasis
> omges av dollartecken i &latex;. Idag låter ordbehandlingsprogram alla användare vara sättare, men vad man ofta vill ha är ett dokument som ser bra ut, inte ett som man måste spendera timmar på för att det ska se bra ut. &latex; tar hand om den bördan, och låter dig tänka på dokumentet, inte layouten. Och ja, resultatet <emphasis
>ser</emphasis
> bra ut!</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>Hur uttalas det? Varför det konstiga sättet att skriva det på?</title>
<para
>Det finns en rolig tradition att paket som hör ihop med &tex; ska ha konstigast möjliga uttal och skrivsätt. &tex; antas ha hämtats från det grekiska <emphasis
>τεχ</emphasis
>, med latinska bokstäver <emphasis
>tech</emphasis
>. Det finns många förklaringar, men den troligaste är att &tex; ursprungligen var tänkt för tekniska rapporter, och dess främsta förmåga var riktig och enkel sättning av matematiska formler, vilket på den tiden var en extremt dyr, tidsödande och frustrerande uppgift.</para>
<para
>Uttalet ska vara som följer: <emphasis
>T</emphasis
> som väntat, <emphasis
>E</emphasis
> som vokalen i <emphasis
>lätt</emphasis
>, och <emphasis
>X</emphasis
> som i tyska <emphasis
>ch</emphasis
>. Om du inte vet hur <emphasis
>ch</emphasis
> låter, är det mer eller mindre som en fräsande katt. I det fonetiska alfabetet är symbolen /ç/. Många rapporterar det annorlunda uttalet <emphasis
>ach</emphasis
> (fonetiska symbolen /x/), men jag har personligen frågat några greker, och kan bekräfta den första versionen. Du bör vara medveten om att många använder det felaktiga uttalet /teks/ eller /tek/.</para>
<para
>Till sist, i &latex; uttalas det första L<superscript
>A</superscript
> som <emphasis
>lej</emphasis
>: idén är att även om ren &tex; är svår, kan till och med en nybörjare (på engelska <emphasis
>lay</emphasis
>man) använda &latex;-makron. En mindre inspirerande, men mer realistisk förklaring är att det har sitt ursprung i &latex; skapares efternamn, Leslie Lamport. Så nu vet du!</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="intro_latexbasics">
<title
>Grundkurs i &latex;</title>
<para
>&latex; typsättningssystem liknar andra taggspråk som XML, som används för många dokumenttyper (inklusive det du läser nu), eller HTML, som används för webbsidor. Den övergripande idén är att ha särskilda omgivande nyckelord, som kallas <emphasis
>taggar</emphasis
>, som talar om för ett program (en ordbehandlare, en webbläsare, eller &kile;-kompilatorn) hur texten ska presenteras. &kile; erbjuder ett avsevärt antal sådana taggar i menyn <guimenu
>Latex</guimenu
> på menyraden.</para>
<para
>Även om vi försöker ge dig en god idé om vad &latex; är, kan detta inte vara den definitiva guiden till &latex;. Om du vill lära dig &latex; väl, kanske du kan låna en bok på biblioteket. Författaren har bra erfarenhet av "A Guide to &latex;" av H.Kopka och P. W. Daly, och har den fortfarande i bokhyllan.</para>
<para
>Som andra taggspråk har &latex; en <emphasis
>inledning</emphasis
> som ställer in globala kommandon, som pappersstorlek, sidnumrering, textens dimensioner på sidan, och en <emphasis
>huvuddel</emphasis
>, som innehåller dokumentets text. Inledningen innehåller åtminstone kommandot <userinput
>\documentclass</userinput
>, och föregår huvuddelen, som börjar med kommandot <userinput
>\begin{document}</userinput
>, och som väntat avslutas med kommandot <userinput
>\end{document}</userinput
>.</para>
</sect1>
<sect1 id="intro_mainfeat">
<title
>&kile;s huvudfunktioner</title>
<sect2 id="intro_docwizard">
<title
>Snabbstartsguide</title>
<para
>Guiden som är inbyggd i &kile; är en användbar funktion för att snabbt börja skapa dokument i &kile;. Genom att välja guiden i verktygsraden, får du flera olika val för att skapa ett dokument: artikel, bok, brev, rapport eller tomt. Du kan också direkt ställa in alternativ som hör ihop med dokumentet.</para>
<para
>Guidens alternativ:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><guilabel
>Dokumentklass</guilabel
>: Välj typ av dokument du vill skapa: artikel, brev, rapport, bok, eller annat egendefinierat.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Typsnittsstorlek</guilabel
>: Tala om för &kile; vilken punktstorlek du vill använda.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Pappersstorlek</guilabel
>: Välj storlek eller typ av papper.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Kodning</guilabel
>: Du bör nästan alltid använda kodningarna Latin-1 eller UTF-8, så att du kan skriva in ord som<userinput
>för</userinput
> direkt, och inte med ASCII-kodningen <userinput
>f\"\or</userinput
>. Det finns dock många andra alternativ tillgängliga, som Latin-5 för turkiska.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Författarens namn</guilabel
>: Skriv in ditt namn här.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Dokumentets titel</guilabel
>: Lägg till dokumentets titel här.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Övriga alternativ</guilabel
>: Det här låter dig ställa in ytterligare alternativ såsom utskrift, utkast med mera.</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect2>
<sect2 id="intro_templates">
<title
>Fördefinierade mallar</title>
<para
>De fördefinierade mallarna i &kile; är:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Empty document: Riktiga hårdingar börjar från början!</para
></listitem>
<listitem
><para
>Article: Ställer in format för en artikel, ett dokument kort nog att inte behöva uppdelas i kapitel.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Report : Ställer in format för en rapport, ett dokument av mellanstorlek, med till exempel sidnumrering vid sidans ytterkant.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Book: Ställer in bokformatet, en fullständig variant, så kraftfull att den används för att skriva många universitetsläroböcker.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Letter: Ställer in formatet för ett brev, som automatiskt kan göra de otrevliga indenteringarna som ingen egentligen kommer ihåg.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Nya användare behöver inte oroa sig, den här listan är bara en kortfattad beskrivning av funktioner och mer uppmärksamhet kommer att ägnas åt att göra färdigt uppgifterna i detalj senare, i avsnittet <xref linkend="quickstart"/>.</para>
</sect2>
<sect2 id="intro_highlight">
<title
>Syntaxfärgläggning</title>
<para
>&kile; liknar program som hanterar källkod och redigering, och färglägger automatiskt kommandon, alternativ och objekt som används eller missbrukas. På så sätt gör &kile; det möjligt att enkelt upptäcka problemområden. Om du till exempel ser att stora delar av texten blir grön, är det troligt att du glömt avsluta en matematisk omgivning någonstans. Du skulle ha märkt det ändå, genom att resultatet skulle ha sett förfärligt ut, men färgläggning sparar verkligen tid och bekymmer.</para>
</sect2>
<sect2 id="intro_autocoml">
<title
>Automatisk komplettering av omgivningar</title>
<para
>Automatisk komplettering av omgivningar betyder att när du påbörjar en ny omgivning genom att till exempel skriva <userinput
>\begin{omgivning}</userinput
>, lägger &kile; automatiskt till kommandot <userinput
>\end{omgivning}</userinput
>, med en rad för din text innan. Du kan förstås inaktivera funktionen om du vill från <menuchoice
><guimenu
>Inställningar</guimenu
> <guimenuitem
>Anpassa &kile;...</guimenuitem
> <guilabel
>Latex</guilabel
></menuchoice
>.</para>
</sect2>
<sect2 id="intro_jump">
<title
>Gå till strukturelement</title>
<para
>Alla dokument är normalt strukturerade i en hierarki av någon typ. &latex; låter dig dela upp dokument i följande hierarki (part är längst upp i hierarkin och subparagraph längst ner):</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>\part</para
></listitem>
<listitem
><para
>\chapter</para
></listitem>
<listitem
><para
>\section</para
></listitem>
<listitem
><para
>\subsection</para
></listitem>
<listitem
><para
>\subsubsection</para
></listitem>
<listitem
><para
>\paragraph</para
></listitem>
<listitem
><para
>\subparagraph</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>När ett dokument betraktas i <guilabel
>strukturvyn</guilabel
>, kan du flytta dig mellan element genom att klicka på elementet som du vill se.</para>
</sect2>
<sect2 id="intro_inverse">
<title
>Omvänd sökning</title>
<para
>När du skapar din egen &latex;-fil, kan omvänd sökning vara till stor hjälp. När du väl har skapat en DVI-fil (DeVice Independent), och klickar med musens mittknapp i DVI-visaren, går &kile; till motsvarande rad i &latex;-källkoden.</para>
<para
>En DVI är en sorts fil som innehåller en beskrivning av ett formaterat dokument, tillsammans med annan information, inklusive typsnitt för tecken, och är vanlig utdata från &tex; eller &latex;. Ett antal verktyg finns för att visa och skriva ut DVI-filer på olika system och enheter. En DVI-fil kallas ibland också för metafil.</para>
</sect2>
<sect2 id="intro_forward">
<title
>Sökning framåt</title>
<para
>När omvänd sökning används, associeras val av objekt i DVI-filen med editorn, så att när du klickar i en DVI-fil, går huvudfönstret till motsvarande plats i editorns &latex;-kod. Sökning framåt är den exakta motsatsen till detta. Sökning framåt låter dig klicka på en särskild del av texten i &latex;-koden, och gå till motsvarande plats i DVI-visarens fönster.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="intro_toolbar">
<title
>Verktygsraden: En referensguide till funktionerna</title>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><guibutton
>Ny</guibutton
>: Påbörja ett nytt dokument.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Öppna</guibutton
>: Öppna ett nytt dokument.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Stäng</guibutton
>: Stäng dokumentet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Definiera aktuellt dokument som 'Huvuddokument'</guibutton
>: Det här används när du arbetar med flera filer. Genom att ha ett huvuddokument, kan du enklare arbeta med andra .tex-filer som ingår i dokumentet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Snabbygg</guibutton
>: Kompilerar all &latex;-källkod och visar automatiskt resultaten, om du inte har fel i koden.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Filbevakningsläge</guibutton
>: Det här läget "bevakar" DVI-filen om den ändras, och startar inte en ny &kdvi;-session efter <guibutton
>Snabbygg</guibutton
>.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Visa loggfil</guibutton
>: Visar .log-filen, så att du kan upptäcka fel.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Föregående fel</guibutton
>: Går bakåt genom .log-filen och markerar fel i källkoden.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Nästa fel</guibutton
>: Går framåt genom .log-filen och markerar fel i källkoden.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Stoppa</guibutton
>: Stoppar aktuell funktion.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Latex</guibutton
>: Kör &latex; för det aktiva dokumentet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Visa DVI</guibutton
>: Startar DVI-visaren.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>DVI till PS</guibutton
>: Konverterar DVI till Postscript (PS).</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Visa PS</guibutton
>: Startar Postscriptvisaren (PS).</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>PDF-Latex</guibutton
>: Skapar PDF från &latex;-källkod, om du har ett &latex;-huvud.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Visa PDF</guibutton
>: Visar PDF.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>DVI till PDF</guibutton
>: Konverterar en DVI till en PDF.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>PS till PDF</guibutton
>: Konverterar PS till PDF.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Latex till HTML</guibutton
>: Skapar HTML-kod från &latex;-källkoden.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Visa HTML</guibutton
>: Visar HTML som skapats.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guibutton
>Kdvi framåtsökning</guibutton
>: Gå till sidan som motsvarar nuvarande rad i editorn.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Om du tittar på redigeringsverktygsraden, ser du tre stora kombinationsrutor. De är konstruerade för att användaren snabbt ska kunna lägga till vissa vanliga funktioner i dokumentet. Den första kombinationsrutan används för att snabbt dela upp dokumentet i delar, kapitel, avsnitt och så vidare. Tillgängliga kommandon för att lägga till delar i &latex;-källkoden är:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><guilabel
>Part</guilabel
>: Högsta sektionsnivån i ett dokument.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Chapter</guilabel
>: Inleder ett nytt kapitel.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>section</guilabel
>: Skapar en ny sektion.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Subsection</guilabel
>: Skapar en ny delsektion.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Subsubsection</guilabel
>: Ett sekundärt avsnitt som ligger mellan avsnitt och stycke.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>paragraph</guilabel
>: Skapar ett nytt stycke.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>subparagraph</guilabel
>: Skapar ett nytt delstycke.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Kombinationsrutan som heter <guilabel
>label</guilabel
>, används för att infoga objekt i dokumentet, såsom index, fotnoter och referenser. De tillgängliga kommandona är:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><guilabel
>label</guilabel
>: Ett kommando som skapar en rubrik för ett kapitel, figur eller ett annat element.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>index</guilabel
>: Skapar en post i indexet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>footnote</guilabel
>: Skapar en fotnot i dokumentet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>ref</guilabel
>: Används för att hänvisa till en fördefinierad rubrik, som du kan välja i en kombinationsruta.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>pageref</guilabel
>: Precis som <guilabel
>ref</guilabel
>, men hänvisar till en sida istället för ett strukturelement.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>cite</guilabel
>: Skapar en referens med data från en bibliografi.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<screenshot>
<screeninfo
>Kombinationsrutan <guilabel
>Label</guilabel
></screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_ref_choose.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Kombinationsrutan <guilabel
>Label</guilabel
></phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<screenshot>
<screeninfo
>Välja label för en referens</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_ref_select.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Välja label för en referens</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<para
>När <guilabel
>cite</guilabel
> används visas en kombinationsruta med bibliografiposter, men om du utnyttjar &bibtex; fungerar det bara om filen hör till ett projekt. Du kan också använda &gbib; eller &pybliographer; eller göra det för hand.</para>
<para
>Den sista kombinationsrutan som heter <guilabel
>tiny</guilabel
>, används för att ställa in textens storlek. Du har möjlighet att ange huvudtextens storlek, fotnoters storlek och så vidare. Tillgängliga kommandon är:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><guilabel
>tiny</guilabel
>: minst.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>scriptsize</guilabel
>: mycket litet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>footnotesize</guilabel
>: mindre.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>small</guilabel
>: litet.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>normalsize</guilabel
>: normalt.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>large</guilabel
>: stort.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Large</guilabel
>: större.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>LARGE</guilabel
>: ännu större.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>huge</guilabel
>: större än stor.</para
></listitem>
<listitem
><para
><guilabel
>Huge</guilabel
>: störst.</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="quickstart">
<title
>Komma igång</title>
<sect1 id="quick_begin">
<title
>Skriva ett &latex;-dokument med &kile; för nybörjare</title>
<para
>Användare av &kile; har två möjligheter när de påbörjar ett nytt dokument. De kan använda <guimenu
>Guiden</guimenu
> för att påbörja dokumentet, välja vilken dokumenttyp de vill skapa, och alternativ som teckenstorlek, pappersstorlek och så vidare. Annars kan de skriva in koden för hand.</para>
<screen
><userinput>
\documentclass[12pt]{article}
\begin{document}
Här är en massa text kodad med Latex.
\end{document}</userinput
></screen>
<para
>Varje dokument i &latex; börjar med kommandot <userinput
>\documentclass{Dokumenttyp}</userinput
>, om du inte använder en äldre &latex;-version, där kommandot är <userinput
>\documentstyle{Dokumenttyp}</userinput
>. För närvarande finns det två vanliga versioner av &latex;, som du kan stöta på, version 2.09, som använder <userinput
>\documentstyle</userinput
> och version 2<subscript
>ε</subscript
>, som använder <userinput
>\documentclass</userinput
> för att inleda ett dokument. Kommandot <userinput
>\documentclass</userinput
> följer alltid syntaxen <userinput
>\documentclass[valfritt argument]{klass}</userinput
>.</para>
<para
>Genom att skriva in kodexemplet ovan från textrutan får du följande utmatning:</para>
<screen
><computeroutput>
Här är en massa text kodad med Latex.</computeroutput
></screen>
<para
>Hakparenteserna som följer kommandot <userinput
>\documentclass</userinput
> innehåller alternativen för kommandot. Alternativet <userinput
>[12pt]</userinput
> ställer in teckenstorleken för artikeln. Om du inte ställer in teckenstorleken i början, kan du ställa in den senare i texten.</para>
<para
>När du väl har skrivit in kodexemplet i rutan ovan, måste du kompilera &latex;-källkoden. Det enklaste sättet du kan kompilera &latex; är att använda menyn <guimenu
>Bygg</guimenu
> eller knappen <guilabel
>Snabbygg</guilabel
>.</para>
<para
><keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>2</keycap
></keycombo
> är snabbtangenten för att kompilera din källkod.</para>
<para
>Du måste spara källkoden innan du kan kompilera, &kile; gör det automatiskt åt dig.</para>
<para
>Om dokumentet inte kompilerades, kontrollera loggen efter fel. När tangenten <guilabel
>Snabbygg</guilabel
> används, ska &kdvi;-visaren startas automatiskt. Om den inte gör det, titta på loggen.</para>
</sect1>
<sect1 id="quick_env">
<title
>Omgivningar</title>
<para
>En omgivning är ett textstycke som hanteras annorlunda jämfört med resten av dokumentet. Du skapar till exempel en rapport med teckenstorleken 12 punkter, men du behöver ändra teckenstorleken för några få meningar. Kommandona <userinput
>\begin{omgivning}</userinput
>, <userinput
>\huge</userinput
> och <userinput
>\end{omgivning}</userinput
>, låter dig tillfälligt ändra texten mellan omgivningskommandona så att den blir större än stor.</para>
<para
>Ändringar gäller bara från <userinput
>\begin{omgivning}</userinput
> till <userinput
>\end{omgivning}</userinput
>. Det finns inga begränsningar för hur många ändringar du kan göra inne i en omgivning.</para>
<para
>Det finns många funktioner du kan lägga till i dokumentet för att göra det mer läsbart och användarvänligt. Du kan lägga till funktioner som speciella teckensnitt, fetstil, kursivstil, understrykning, etc. i dokumentet, och kommandona avslutas antingen med <userinput
>\end</userinput
> eller med slutet på omgivningen.</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><userinput
>\begin{emph}</userinput
> eller <userinput
>\begin{em}</userinput
>: Det här kommandot gör texten kursiv, och gäller till koden kommer fram till ett <userinput
>\end{em}</userinput
>, <userinput
>\end{emph}</userinput
> eller en annan omgivning. För att kursivera ett ord i en mening, kan man använda syntaxen: Det här är <userinput
>\em{min}</userinput
> mening.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>\bfseries{Jag gör texten mellan parenteserna till fetstil}</userinput
>: Kommandot gör texten till fetstil. Fetstilskommandot fortsätter till en avslutande parentes hittas.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>\qoute</userinput
>: För att skapa ett citat i dokumentet, inled det med <userinput
>\begin{quote}</userinput
> och avsluta det med <userinput
>\end{quote}</userinput
>.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>\center</userinput
>: Centrerar texten.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>\verse</userinput
>: Skapar indragen text för en vers.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>\itemize</userinput
>: Skapar en punktlista.</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="quick_using">
<title
>Att använda &kile;</title>
<para
>Nu när vi har givit dig en viss bakgrund om hur man skriver kod med &latex; taggspråk, visar vi hur ett dokument skapas steg för steg med användning av &kile;.</para>
<procedure>
<step
><para
>Starta &kile;.</para
></step>
<step
><para
>Skapa ett nytt dokument med <menuchoice
><guimenu
>Arkiv</guimenu
> <guimenuitem
>Ny</guimenuitem
> <guilabel
>Empty Document</guilabel
></menuchoice
>.</para
></step>
<step
><para
>Välj <menuchoice
><guimenu
>Guide</guimenu
><guimenuitem
>Snabbstart</guimenuitem
></menuchoice
>, och välj därefter ett format och ställ in vad du önskar i guiden.</para
></step>
<step
><para
>När guiden väl har lagt till text, gör några anpassningar för att få dokumentet mer läsbart. Lägg till minst ett citat, lite text med fetstil,kursivstil och en vers för att se skillnaden mellan kommandona.</para
></step>
<step
><para
>Spara filen och ge den namnet <filename
>intro.tex</filename
>.</para
></step>
<step
><para
>Bygg dokumentet med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
> <keycap
>2</keycap
></keycombo
> eller knappen som heter <guilabel
>Latex</guilabel
>.</para
></step>
<step
><para
>Välj <guibutton
>Visa Dvi</guibutton
>.</para
></step>
<step
><para
>Kontrollera all din nya text.</para
></step>
<step
><para
>När du är klar med att titta på dokumentet, klicka på knappen <guibutton
>Visa editor</guibutton
> för att återgå till editorn om du använder den inbyggda visningen, eller stäng visningsfönstret om du använder separat visning.</para
></step>
</procedure>
<para
>Det är allt! Du har just skapat ditt första &latex;-dokument.</para>
<para
>När du väl har skapat DVI-filen, kan du skriva ut dokumentet eller konvertera det till Postscript eller en PDF-fil om du vill. Roa dig med att experimentera!</para>
</sect1>
<sect1 id="quick_dvi">
<title
>DVI-filer</title>
<para
>DVI betyder <emphasis
>DeVice Independent</emphasis
> (enhetsoberoende). Filerna skapas av &tex; eller &latex; för att läsas av en drivrutin av någon typ på datorn. Det finns många typer av utmatning som kan användas med DVI, som en skrivare, PDF, Postscript eller datorns skärm.</para>
<sect2 id="quick_viewdvi">
<title
>Visa en DVI-fil</title>
<para
>Du har redan sett hur man visar en DVI-fil på skärmen genom att använda knappen <guibutton
>Visa DVI</guibutton
> i verktygsraden.</para>
</sect2>
<sect2 id="quick_printdvi">
<title
>Skriva ut en DVI-fil</title>
<para
>För att skriva ut en DVI-fil, kan du använda samma process som du tidigare använde för att skapa dokumentet (se <xref linkend="quick_using"/>). Vid steg 7, istället för att klicka på <guibutton
>Visa DVI</guibutton
>, välj <menuchoice
><guimenu
>Arkiv</guimenu
> <guimenuitem
>Skriv ut</guimenuitem
></menuchoice
> i visaren, och om skrivaren är riktigt inställd, kommer du att kunna skriva ut DVI-filen.</para>
</sect2>
<sect2 id="quick_manprint">
<title
>Skriva ut en DVI-fil för hand från en terminal</title>
<para
>För att skriva ut en DVI-fil för hand från en terminal, använd först kommandot <userinput
>dvips intro.dvi</userinput
>. Kommandot konverterar din DVI-fil till en Postscript-fil. När filen väl är konverterad, kan du skriva ut den med kommandot <userinput
>lpr intro.ps</userinput
>.</para>
</sect2>
<sect2 id="quick_exportdvi">
<title
>Exportera en DVI-fil</title>
<para
>Verktygsraden ger möjlighet att exportera en DVI-fil till andra format. När du väl har skapat en DVI-fil från din &latex;-källkod, kan du exportera den till formatet du vill ha med knapparna i verktygsraden.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="quick_inverseforward">
<title
>Sökning framåt och omvänd sökning mellan &kile; och &kdvi;</title>
<sect2>
<title
>Sökning framåt</title>
<para
>Kommandot sök framåt använder &kdvi; och en ytterligare fil (ytterligare filer kallas <emphasis
>paket</emphasis
> i &latex;) som heter <filename
>srcltx.sty</filename
>. Du måste söka bland dina filer för att kontrollera om <filename
>srcltx.sty</filename
> ingår i din distribution. Om den inte gör det, kan du <ulink url="http://valis.cs.uiuc.edu/~sariel/research/latex/srcltx.sty"
>ladda ner den</ulink
>, kopiera den till en Tex-katalog, till exempel <userinput
>/usr/share/texmf/tex/latex/srcltx/</userinput
> och köra <userinput
><command
>texhash</command
></userinput
> så att &latex; känner till var den finns. Därefter kan du ange följande kommando i inledningen:</para>
<screen
><userinput>
\documentclass[12pt, a4paper]{book}
\usepackage[active]{scrltx}
\pagestyle{empty}
\renewcommand{\baselinestretch}{2}
\begin{document}
\begin{verse}
KDE:s \LaTeX\-källkodseditor &kile; är min favorit.
\emph{Eftersom} den är så enkel att använda!
\end{verse}
\end{document}</userinput
></screen>
<para
>När du väl har lagt till paketet <filename
>srcltx</filename
>, kan du lämna &kdvi; öppet. För att utföra en sökning framåt, placera markören på en rad i källkoden och klicka på <guilabel
>KDVI sökning framåt</guilabel
> för att hoppa till motsvarande position i DVI-visarens fönster.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>Omvänd sökning</title>
<para
>Omvänd sökning kan inte fungera om inte:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><filename
>srcltx.sty</filename
> används.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Källkodsfilen har kompilerats med lyckat resultat.</para
></listitem>
<listitem
><para
>&kdvi; vet vilken editor du vill använda.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Med den här funktionen i &kdvi;, gör ett klick på musens mittenknapp i DVI-dokumentet att &kile; öppnar motsvarande &tex;-dokument och försöker gå till motsvarande rad. Kom ihåg att tala om för &kdvi; att &kile; ska användas som texteditor med &kdvi;s menyalternativ <menuchoice
><guimenu
>Inställningar</guimenu
> <guimenuitem
>DVI-alternativ...</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Anpassa &kdvi;</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_kdvi_settings.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Anpassa &kdvi;</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
</sect2>
<sect2>
<title
>Lösa upp fel</title>
<para
>Om du försöker använda snabbygg, men DVI-visaren inte öppnas, är det stor chans att du har ett fel. Om du har ett fel, syns det i loggfilen eller meddelandefönstret, och en summering av felet ges.</para>
<para
>Loggfilen förklarar orsaken till felet i din kod. I editorn kan du använda knapparna i verktygsraden som heter <guibutton
>Föregående Latexfel</guibutton
> och <guibutton
>Nästa Latexfel</guibutton
> för att gå mellan olika fel. Loggfilen anger alltid på vilken rad som felet uppstod. För att se raden där ett fel uppstod, klicka på felet i loggfönstret så går &kile; till raden som motsvarar felet.</para>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="startnew">
<title
>Påbörja ett nytt dokument</title>
<para
>När du klickar på knapparna i verktygsraden för att påbörja ett nytt dokument, visas en dialogruta som frågar om vilken sorts mall du vill använda för att skriva dokumentet. Standardvalen är:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Tomt dokument</para
></listitem>
<listitem
><para
>Brev</para
></listitem>
<listitem
><para
>Bok</para
></listitem>
<listitem
><para
>Artikel</para
></listitem>
<listitem
><para
>Rapport</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Om du väljer <guilabel
>Tomt dokument</guilabel
>, kan du antingen börja skriva dokumentet från början, eller använda guiden för att snabbt påbörja ett nytt dokument (se <xref linkend="intro_docwizard"/>).</para>
<sect1 id="startnew_templates">
<title
>Mallar</title>
<para
>De som ofta använder &latex; har typiskt samma inledning för nästan alla dokument de skapar. Mallar kan skapas, sparas och laddas inne i &kile; för att göra det enklare att påbörja ett nytt dokument.</para>
<sect2>
<title
>Skapa en ny mall</title>
<para
>För att skapa en ny mall, måste du först antingen öppna en &tex;- eller &latex;-fil, eller påbörja en egen fil. &kile; kan skapa en mall från ett befintligt dokument genom att öppna önskat dokument och välja <menuchoice
><guimenu
>Arkiv</guimenu
> <guimenuitem
>Skapa mall från dokument</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>Anpassa automatiska ersättningar</title>
<para
>När ett nytt dokument skapas genom att välja en mall med <menuchoice
><guimenu
>Arkiv</guimenu
> <guimenuitem
>Ny</guimenuitem
></menuchoice
>, ersätts vissa teckenkombinationer med data som ditt namn eller teckenkodningen du använder. Dessa variabler kan ställas in under <menuchoice
><guimenu
>Inställningar</guimenu
> <guimenuitem
>Anpassa &kile;</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
<para
>När du skapar dina egna mallar är det användbart att veta vilka teckenkombinationer som ersätts med vilka mallvariabler:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><userinput
>$$AUTHOR$$</userinput
>: Den här strängen ersätts med variabeln författare.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>$$DOCUMENTCLASSOPTIONS$$</userinput
>: Den här strängen ersätts med variabeln dokumentklassalternativ. Typiskt används detta enligt följande: <userinput
>\documentclass[$$DOCUMENTCLASSOPTIONS$$]{article}</userinput
>.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>$$INPUTENCODING$$</userinput
>: Om variabeln inmatningskodning är inställd till, låt oss säga <userinput
>latin1</userinput
>, ersätts strängen av <userinput
>\input[latin1]{inputenc}</userinput
>.</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect2>
<sect2 id="templ_wiz">
<title
>Skapa en mall från guiden</title>
<para
>Det enklaste sättet att skapa en ny mall är att starta guiden, och därefter lägga till kommandon i editorn. När du väl har fått dokumentet som du vill ha det:</para>
<procedure>
<step
><para
>Spara filen.</para
></step>
<step
><para
>Gå till <guimenu
>Arkiv</guimenu
>.</para
></step>
<step
><para
>Välj <guimenuitem
>Skapa mall från dokument</guimenuitem
>.</para
></step>
<step
><para
>Gör alla nödvändiga ändringar i mallen.</para
></step>
<step
><para
>Skriv in ett namn på den nya mallen.</para
></step>
<step
><para
>Klicka på <guibutton
>Ok</guibutton
> för att lägga till mallen i menyn.</para
></step>
</procedure>
<para
>Nästa gång du startar ett nytt dokument, kommer du kunna välja din anpassade mall istället för standardmallarna.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>Skapa en mall från godtycklig fil</title>
<para
>En mall kan skapas från vilken &latex;-fil som helst. Om du söker efter ett enkelt sätt att anpassa en mall, hämta en fil du tycker om på Internet, och följ samma steg som anges under <xref linkend="templ_wiz"/>.</para>
<para
>Du kan till exempel vilja skapa en fullständig A0-affisch. Sådana affischer visas ofta på vetenskapliga konferenser, och &latex; hjälper dig skapa en attraktiv affisch som väcker uppmärksamhet. Du kan hämta en mall för A0-affischer på <ulink url="http://www.stats.ox.ac.uk/~marchini/a0poster.html"
>Jonathan Marchinis hemsida</ulink
>, men många fler är tillgängliga. Kom ihåg att du behöver paketet <filename
>a0poster</filename
>, som normalt inte finns i en vanlig &tetex;-installation, så du måste <ulink url="http://www.tug.org/tex-archive/help/Catalogue/entries/a0poster.html"
>ladda ner det</ulink
>, kopiera det till en &tex;-katalog, till exempel <userinput
>/usr/share/texmf/tex/latex/a0poster/</userinput
>, och köra <userinput
><command
>texhash</command
></userinput
> så att &latex; får veta att det finns. Glöm inte bort att ställa in filrättigheterna så att alla kan läsa filen.</para>
</sect2>
<sect2 id="templ_rem">
<title
>Ta bort en mall</title>
<para
>För att ta bort en mall från &kile;, gör följande:</para>
<procedure>
<step
><para
>Gå till <menuchoice
><guimenu
>Inställningar</guimenu
> <guimenuitem
>Ta bort mall...</guimenuitem
></menuchoice
>.</para
></step>
<step
><para
>En dialogruta visas där alla mallar listas. Välj en mall.</para
></step>
<step
><para
>Klicka på <guilabel
>Ok</guilabel
>, så tas mallen bort.</para
></step>
</procedure>
<para
>Mallar markerade med en asterisk (*) kan inte tas bort utan lämpliga rättigheter.</para>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="editing">
<title
>Redigera &latex;-dokument</title>
<para
>Den interna editorn som &kile; använder är &kate;. Kate är en texteditor skapad för programmerare, som innehåller möjlighet att läsa och färglägga många olika sorters textfiler, bland annat &latex; och &bibtex;. Du kan komma åt många av &kate;s alternativ direkt från menyn <guimenu
>Verktyg</guimenu
> i &kile;.</para>
<para
>För att lära dig mer om &kate;, och dess möjligheter, se <ulink url="help:kate"
>Kates handbok</ulink
>. Användare av &kile; kan börja läsa i kapitlet <quote
>Arbeta med Kate-editorn</quote
>.</para>
<sect1 id="editing_sect">
<title
>&latex;-referens</title>
<para
>&kile; erbjuder en mycket praktisk taggreferens för &latex;, som du kan komma åt genom att välja <menuchoice
><guimenu
>Hjälp</guimenu
> <guimenuitem
>Latex-referens</guimenuitem
></menuchoice
>. Den innehåller en omfattande beskrivning av nästan alla kommandon som du kan använda i &latex; och deras syntax.</para>
</sect1>
<sect1 id="editing_cursor">
<title
>Flytta markören</title>
<para
>För att markera text, har du följande möjligheter:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Håll nere vänster musknapp och dra för att markera text.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Klicka en gång på ett ord för att flytta markören till en ny plats.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Klicka två gånger på ett ord för att välja hela ordet.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Klicka tre gånger för att välja hela meningen.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Genom att hålla nere musknappen och dra över texten du vill välja, kopieras den automatiskt till klippbordet.</para>
<para
>Genom att hålla nere skift-tangenten och använda piltangenterna kan du välja delar av källkoden i editorfönstret.</para>
</sect1>
<sect1 id="editing_bracket">
<title
>Komplettering och matchning av parenteser</title>
<para
>Komplettering av parenteser är ett visuellt verktyg som editorn använder för att visa dig vilka parenteser som hör ihop. Om du öppnar en fil med filändelsen .tex, och markerar vilken parentestyp som helst, som parenteser (), hakparenteser [] eller klamrar {}, så färgläggs matchande parentestyp i gult (den här standardfärgen kan ändras). Om du till exempel placerar markören på en klammer i <userinput
>\section{Introduktion}</userinput
>, ser du färgläggning av <userinput
>\section{Introduktion}</userinput
> med standardfärgen gult, som visar dig platsen för den inledande och avslutande klammern.</para>
</sect1>
<sect1 id="editing_highlight">
<title
>Färgläggning</title>
<para
>&kile; har möjlighet att leta efter och färglägga olika sorters kod. &latex;-kommandon skiljs till exempel från normal text, och även formler färgläggs med en annan färg.</para>
</sect1>
<sect1 id="editing_completion">
<title
>Automatisk komplettering av omgivning</title>
<para
>När du påbörjar en ny omgivning genom att skriva <userinput
>\begin{omgivning}</userinput
>, lägger &kile; automatiskt till kommandot <userinput
>\end{omgivning}</userinput
>, med en rad för din text emellan.</para>
<para
>Automatisk komplettering kan stängas av på sidan &latex; under <menuchoice
><guimenu
>Inställningar</guimenu
><guimenuitem
>Anpassa &kile;</guimenuitem
></menuchoice
>. </para>
<screenshot>
<screeninfo
>Komplettering av en ekvationsomgivning</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_autocomplete.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Komplettering av en ekvationsomgivning</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
</sect1>
<sect1 id="editing_wizard">
<title
>Fältguider</title>
<para
>En av de tråkigaste uppgifterna man kan göra i &latex; är att skriva en matris eller tabellomgivning. Man måste hålla reda på alla element, försäkra sig om att omgivningen är riktigt inmatad, och att allt finns där det är meningen att det ska vara. Bra indentering hjälper till, men det finns ett enklare sätt: Använd &kile;s meny <guimenu
>Guide</guimenu
>. Förutom alternativet <guimenuitem
>Snabbstart</guimenuitem
>, innehåller den <guimenuitem
>Tabell</guimenuitem
> och <guimenuitem
>Fält</guimenuitem
> (som används i matematiska omgivningar). Då får du ett matrisformat inmatningsformulär, som du enkelt kan fylla i med dina värden. Alternativet <guimenuitem
>Tabulering</guimenuitem
> visar en enkelt meny för att ställa in en tabuleringsomgivning. I alla dessa omgivningar kan du enkelt ange antalet rader och kolumner, tillsammans med andra specifika inställningar.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Infoga en tabellomgivning</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_wizardry.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Infoga en tabellomgivning</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="latex">
<title
>Specialtaggar i &latex;</title>
<sect1 id="latex_library">
<title
>Använda &latex;-taggbibliotek</title>
<para
>&latex; har hundratals taggar för symboler och specialtecken. Det enklaste sättet att infoga ett specialtecken är att använda menyn i sidoraden, till vänster om redigeringsfönstret.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Sidoradens meny</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_sidebarmenu.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Sidoradens meny</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<para
>För att lägga till ett specialtecken, klicka på den typ av tecken som du vill lägga till. Du kan lägga till följande typer av tecken:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Relationssymboler</para
></listitem>
<listitem
><para
>Grekiska bokstäver</para
></listitem>
<listitem
><para
>Pilsymboler</para
></listitem>
<listitem
><para
>Avgränsare</para
></listitem>
<listitem
><para
>Diverse symboler</para
></listitem>
<listitem
><para
>Främmande tecken</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="latex_bib">
<title
>Att använda bibliografiposter</title>
<para
><userinput
>\bibitem</userinput
> är ett kommando som används för att lägga till en referens i dokumentet till omgivningen <userinput
>bibliografin</userinput
>. Syntaxen för att använda kommandot <userinput
>\bibitem</userinput
> är <userinput
>\bibitem[rubrik]{nyckel}</userinput
>.</para>
<para
>Det valfria <userinput
>[rubrik]</userinput
> är till för att du ska kunna lägga till ditt eget rubriksystem för bibliografiposten. Om ingen rubrik anges, läggs posterna till i numerisk ordning: [1], [2], [3] etc.</para>
<para
>Argumentet <userinput
>{nyckel}</userinput
> används för att referera och länka kommandona <userinput
>\bibitem</userinput
> och <userinput
>\cite</userinput
> till varandra och informationen de innehåller. Kommandot <userinput
>\cite</userinput
> innehåller referensen som hör ihop med önskad <userinput
>\bibitem</userinput
>, som finns i omgivningen <userinput
>bibliografin</userinput
> och innehåller referensdata. Båda samhörande <userinput
>\bibitem</userinput
> och <userinput
>\cite</userinput
> måste ha samma <userinput
>{nyckel}</userinput
>. Det enklaste sättet att organisera nycklar är med författarens efternamn. De andra klamrarna i omgivningen <userinput
>bibliografin</userinput
> anger den längsta bibliografireferensen du kan ha. Så att skriva <userinput
>{<replaceable
>999</replaceable
>}</userinput
>, betyder att du kan ha referenser kortare eller lika långa som <userinput
><replaceable
>999</replaceable
></userinput
>. Anges inte parametern på ett riktigt sätt, kan det orsaka mindre attraktiva indenteringar i bibliografin.</para>
<para
>Bibliografin är en separat sektion åtskild från huvuddokumentet. Ett exempel på kod för bibliografin skulle kunna se ut som följer:</para>
<screen
><userinput>
\begin{bibliografin}{50}
\bibitem{Simpson} Homer J. Simpson. \textsl{Mmmmm...munkar}.
Evergreen Terrace Printing Co., Springfield, Någonstans i U.S.A, 1998
\end{bibliografin}</userinput
></screen>
<para
>Därefter skulle din huvudkällkod innehålla platsen för informationen som har att göra med detta <userinput
>\bibitem</userinput
> genom att använda <userinput
>\cite</userinput
>. Källkoden skulle se ut ungefär så här:</para>
<screen
><userinput>
Min uppsats om filosofin i Simpsons\copyright
kommer från min favoritbok \cite{Simpson}.</userinput
></screen>
<para
>Eftersom det ofta är svårt att komma ihåg den exakta referensnyckeln när du har många referenser, tillhandahåller &kile; ett enkelt sätt att infoga en referens. Klicka på den andra kombinationsrutan i redigeringsverktygsraden (oftast visar den <guilabel
>label</guilabel
>) och välj <guilabel
>cite</guilabel
>. En lista med alla referensnycklar visas. Välj den rätta referensen, så infogas den i dokumentet. För att uppdatera listan med nycklar, spara antingen filen eller välj <menuchoice
><guimenu
>Redigera</guimenu
> <guimenuitem
>Uppdatera struktur</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
<para
>Slutprodukten i dokumentets bibliografi ser då ut så här:</para>
<para
><computeroutput
>[1] Homer J. Simpson. Mmmmm...munkar. Evergreen Terrace Printing Co., Springfield, Någonstans i U.S.A., 1998.</computeroutput
></para>
<para
>Det enklaste sättet att arbeta med <userinput
>\bibitem</userinput
> och <userinput
>\cite</userinput
> är att använda verktygsradens kombinationsruta som heter <guilabel
>cite</guilabel
>. När du väljer referens att infoga, visas en lista med alla <userinput
>bibitem</userinput
> som du hittills har skapat och du kan välja referensen från listan. &kile; kan nu arbeta med &bibtex; editorprogram som &gbib; och &pybliographer; för att göra referenser enklare.</para>
</sect1>
<sect1 id="latex_usertags">
<title
>Användardefinierade taggar</title>
<para
>&kile; gör det möjligt att skapa egna taggar. En tagg liknar en snabbtangent som startar ett kommando, eller skriver text som ofta används. Som exempel, om en vanlig användare ofta behöver meningarna <userinput
>Jag föredrar \LaTeX\ framför \TeX\</userinput
> och <userinput
>Vad skulle jag göra utan Linux?</userinput
>, skulle han använda <menuchoice
><guimenu
>Användare</guimenu
> <guisubmenu
>Användartaggar</guisubmenu
> <guimenuitem
>Redigera användartaggar</guimenuitem
></menuchoice
> för att skapa användardefinierade taggar som skriver meningarna. Då visas en dialogruta där egna användardefinierade taggar kan anges.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Dialogrutan Redigera användartaggar</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_editusertag.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Dialogrutan Redigera användartaggar</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<screenshot>
<screeninfo
>Aktivera en användardefinierad tagg</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_usertag.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Aktivera en användardefinierad tagg</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<para
>Han skulle troligen ge varje tagg ett namn som enkelt identifierar den. Namnet som taggarna får skulle skrivas in i på raden <guilabel
>Menyalternativ</guilabel
> och texten för ofta använda kommandon skulle skrivas in i rutan <guilabel
>Värde</guilabel
>. När kommandona väl har skrivits in, kan han snabbt användas dem med snabbtangenten <keycombo
><keycap
>Ctrl</keycap
><keycap
>Skift</keycap
> <keycap
>1</keycap
></keycombo
> för den första taggen, för att skriva in <userinput
>Jag föredrar \LaTeX\ framför \TeX\</userinput
> och <keycombo
><keycap
>Ctrl</keycap
><keycap
>Skift</keycap
> <keycap
>2</keycap
></keycombo
> för att skriva in <userinput
>Vad skulle jag göra utan Linux?</userinput
>.</para>
<sect2 id="latex_usertags_uc">
<title
>Platsmarkörer i användardefinierade taggar</title>
<para
>Det finns några platsmarkörer som du kan använda i användardefinierade taggar. De är <userinput
>%S</userinput
>, <userinput
>%M</userinput
> och <userinput
>%C</userinput
>.</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><userinput
>%S</userinput
>: Ersätts med källkodens filnamn.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>%M</userinput
>: Det här står för markerad text, där den markerade texten infogas när en användardefinierad tagg används.</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>%C</userinput
>: Det här är platsen där markören placeras efter en användardefinierad tagg används.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>För att visa hur det fungerar, låt oss anta att vi har en användardefinierad tagg som innehåller värdet <userinput
>\bfseries{%M}%C</userinput
>, och ett textstycke är markerat som ska omvandlas till fetstil. Alltså markerar vi texten <userinput
>Jag älskar fredagar</userinput
>, tillämpar den användardefinierade taggen genom att trycka på <keycombo
><keycap
>Ctrl</keycap
><keycap
>Skift</keycap
><keycap
>1</keycap
></keycombo
> och får texten <userinput
>\bfseries{Jag älskar fredagar}</userinput
> med markören placerad efter texten.</para>
</sect2>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="build">
<title
>Använda byggverktygen</title>
<sect1 id="build_sect">
<title
>Kompilera, konvertera och visa</title>
<para
>För att visa resultatet av arbetet, måste du först kompilera källkoden. Alla byggverktyg är grupperade tätt tillsammans i menyerna <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guisubmenu
>Kompilera</guisubmenu
></menuchoice
>, <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guisubmenu
>Konvertera</guisubmenu
></menuchoice
> och <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guisubmenu
>Visa</guisubmenu
></menuchoice
>.</para>
<para
>För att kompilera källkoden för att visa på skärmen med program som &kdvi;, andra DVI-visningsprogram eller för ytterligare konvertering, kan du använda snabbtangenten <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
> <keycap
>2</keycap
></keycombo
>. Därefter kan du visa DVI-filen med ditt eget förvalda visningsprogram med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>3</keycap
></keycombo
>, konvertera DVI till en PS-fil med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>4</keycap
></keycombo
>, och visa PS-filen med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>5</keycap
></keycombo
>.</para>
<sect2>
<title
>&bibtex;</title>
<para
>Om du använder <ulink url="http://www.ecst.csuchico.edu/~jacobsd/bib/formats/bibtex.html"
>&bibtex;</ulink
> för bibliografiposter, måste du använda en särskild kompileringsmetod.</para>
<procedure>
<step
><para
>Kör &latex; med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>2</keycap
></keycombo
>.</para
></step>
<step
><para
>Kör &bibtex; med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>-</keycap
></keycombo
>: Detta kompilerar bibliografifilen.</para
></step>
<step
><para
>Kör &latex; <emphasis
>två gånger</emphasis
> igen, för att infoga den kompilerade informationen från bibliografin, och för att få riktiga referenser och korsreferenser.</para
></step>
</procedure>
<para
>Du kan också titta på &bibtex;-filen med &bibtex;-editorn du föredrar (till exempel &gbib;) genom att välja <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guisubmenu
>Visa</guisubmenu
> <guimenuitem
>Visa Bibtex</guimenuitem
></menuchoice
>. Du kan ändra förvald visning av &bibtex; med <menuchoice
><guimenu
>Verktyg</guimenu
> <guisubmenu
>Anpassa Kile...</guisubmenu
> <guilabel
>Verktyg</guilabel
></menuchoice
>.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>MakeIndex</title>
<para
>Om du använder paketet <ulink url="http://ipagwww.med.yale.edu/latex/makeindex.pdf"
>&makeidx;</ulink
> för att skapa ett slutligt, alfabetiskt index för dokumentet, måste du också använda en särskild kompileringsmetod.</para>
<procedure>
<step
><para
>Kör &latex; med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>2</keycap
></keycombo
>.</para
></step>
<step
><para
>Skapa index med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>=</keycap
></keycombo
>: Detta kompilerar indexfilen.</para
></step>
<step
><para
>Kör &latex; igen, för att infoga den kompilerade indexinformationen.</para
></step>
</procedure>
</sect2>
<sect2>
<title
>MetaPost</title>
<para
>Om du vill kompilera dokumentet med <application
>MetaPost</application
>, ett program för att rita bilder, kan du göra det med <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
><guisubmenu
>Kompilera</guisubmenu
><guimenuitem
>MetaPost</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>PDF&latex;</title>
<para
>Det finns också ett annat sätt att kompilera dokumentet, om du vill ha PDF: Du kan köra PDF&latex; som kompilerar källkoden direkt till en PDF-fil, med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>6</keycap
></keycombo
>. Därefter kan du direkt titta på den kompilerade filen genom att trycka på <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>7</keycap
></keycombo
>.</para>
<para
>Du kan alternativt konvertera PS till PDF med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>8</keycap
></keycombo
>, eller direkt från DVI till PDF med <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>9</keycap
></keycombo
>.</para>
<para
>Att använda PDF&latex; istället för &latex; kan bara vara fråga om enkelhet eller vana, men ibland kan beteendet hos de två programmen skilja sig åt.</para>
</sect2>
<sect2>
<title
>&latex;2HTML</title>
<para
>Slutligen kanske du vill publicera arbetet på Internet och inte bara på papper. Då kan du använda programmet <application
>latex2html</application
> som kan anropas från &kile;s meny <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guisubmenu
>Konvertera</guisubmenu
> <guimenuitem
>Latex till HTML</guimenuitem
></menuchoice
>. Resultatet läggs in en underkatalog till arbetskatalogen, och du kan se resultatet av konverteringen genom att välja menyalternativet <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guisubmenu
>Visa</guisubmenu
> <guimenuitem
>Visa HTML</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
</sect2>
<sect2 id="build_cl">
<title
>Skicka med kommandoradväljare</title>
<para
>Om du vill ange några särskilda kommandoradsväljare till verktygen för att kompilera och konvertera dina filer, kan du anpassa anropen under <menuchoice
><guimenu
>Inställningar</guimenu
> <guimenuitem
>Anpassa Kile...</guimenuitem
> <guilabel
>Verktyg</guilabel
></menuchoice
>.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="build_graphics">
<title
>Grafiska filformat</title>
<para
>PDF&latex;, när det används med paketen <userinput
>graphics</userinput
> eller <userinput
>graphicx</userinput
>, kan kompilera PNG och JPG till PDF-filen på ett riktigt sätt, men kan inte hantera EPS-filer. Tvärtom så stöds EPS av processen att kompilera DVI och konvertera till PS och PDF, men inte PNG och JPG. För att komma förbi den här irriterande rundgången, om du har både EPS-filer och PNG- eller JPG-filer, finns ett antal möjligheter:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Du kan konvertera EPS-filer till PNG eller andra format med verktyg som <ulink url="http://www.gimp.org/"
><application
>Gimp</application
></ulink
>, och använda PDF&latex;.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Du kan konvertera åt andra hållet, och använda &latex; med PS-PDF konvertering. Det rekommenderas inte, eftersom en EPS-inkapsling av JPG- eller PNG-filer kan ge större EPS-filer, som i sin tur ger onödigt stora dokument. Det här är dock <emphasis
>ytterst</emphasis
> beroende på vilket grafikprogrammet du använder, eftersom EPS kan inkapsla annan grafik, men alla program stöder inte detta perfekt. En del kan verkligen försöka bygga JPG-bilen med vektorer och diverse skript, vilket resulterar i gigantiska filer. Ett enkelt program som gör detta på ett riktigt sätt är <ulink url="http://www.tex.uniyar.ac.ru/win32/tools/jpg2ps/"
><application
>jpg2ps</application
></ulink
>.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Om du behöver en fil med PS-format, men har JPG- eller PNG-grafik, kan du också helt enkelt först använda PDF&latex;, och därefter programmet <application
>pdftops</application
> på kommandoraden, eller ännu bättre, implementera en egen användartagg för att göra det åt dig (se <xref linkend="latex_usertags"/>).</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Använd rätt fil för rätt sorts grafik!</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>EPS är ett sorts grafiskt vektorskriptspråk, som beskriver alla linjer och punkter som grafiken består av. Det ser bra ut till och med när det förstoras mer än normalstorleken, och passar bäst för diagram och vektorgrafik som skapats direkt i EPS. De ser mycket klara och skarpa ut, medan de behåller en mycket liten storlek.</para
></listitem>
<listitem
><para
>PNG (eller det mindre lämpliga GIF) är ett filformat <emphasis
>utan förlust</emphasis
>, med bra komprimering och kvalitet. Det är mycket bra för diagram, inlästa ritningar, eller någonting vars skärpa måste behållas. Det är ibland för mycket av det goda när det används för fotografier.</para
></listitem>
<listitem
><para
>JPEG är ett format <emphasis
>med förlust</emphasis
>, som komprimerar bilder bättre än PNG till priset av en viss förlust av detaljer i bilden. Det har ofta ingen betydelse för fotografier, men kan orsaka dålig kvalitet för diagram eller ritningar, och kan få vissa tunna linjer att försvinna helt. I dessa fall, använd EPS eller PNG.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>Men kom alltid ihåg: Skräp in, skräp ut! Ingen konvertering kan få en dålig bild att bli bra.</para>
</sect1>
<sect1 id="build_master">
<title
>Huvuddokument</title>
<para
>Att definiera dokumentet som huvuddokument, gör att du kan arbeta med olika filer, vilket ger ett överliggande dokument (eller huvuddokument) och underliggande dokument som utgör ett helt verk. Efter att ha definierat huvuddokumentet, med motsvarande kommando i menyn <guimenu
>Inställningar</guimenu
>, gäller alla kommandon i menyn <guimenu
>Verktyg</guimenu
> bara detta dokument, även om du arbetar i underliggande dokument. Du kan till och med stänga huvuddokumentet.</para>
</sect1>
<sect1 id="build_errorhandling">
<title
>Felhantering</title>
<para
>Efter du har kompilerat någonting, tittar &kile; på de felmeddelanden som genererades. Om det finns några fel eller varningar, rapporteras de i fönstret Logg/meddelanden. Man kan ta en närmare titt på meddelanden genom att välja <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guimenuitem
>Visa logg</guimenuitem
></menuchoice
>, eller med snabbtangenten <keycombo
><keycap
>Alt</keycap
><keycap
>0</keycap
></keycombo
>. Loggen som skapade visas då i fönstret Logg/meddelanden, med fel och varningar markerade.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Visa loggen</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_compile_error.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Visa loggen</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<para
>Du kan enkelt gå från ett meddelande i loggfilen till ett annat, genom att använda menyalternativen <menuchoice
><guimenu
>Bygg</guimenu
> <guimenuitem
>Nästa/Föregående Latexfel/varning</guimenuitem
></menuchoice
>, eller genom att använda motsvarande knappar i verktygsraden.</para>
<para
>För att gå till raden in &latex;-källkoden där felet eller varningen uppstod, klicka helt enkelt på felet eller varningen i fönstret Logg/meddelanden. &kile; visar automatiskt raden som orsakade problemet.</para>
</sect1>
<sect1 id="build_watch">
<title
>Att använda filbevakningsläge</title>
<para
>När du startar kommandot <guibutton
>Snabbygg</guibutton
>, anropas normalt någon form av visning efter kompileringen. Om du inte använder inbyggd visning, öppnas ett nytt fönster varje gång.</para>
<para
>Om du justerar dokumentets utseende, kanske du startar <guibutton
>Snabbygg</guibutton
> mycket ofta, och har många visningsfönster öppna på skrivbordet. För att undvika förvirring, kan du aktivera läget <guibutton
>Filbevakningsläge</guibutton
> som förhindrar att <guibutton
>Snabbygg</guibutton
> startar visningen.</para>
<para
>För närvarande stöder &kdvi; kontinuerlig uppdatering av den visade DVI-filen, men &kghostview; är inte riktigt så perfekt. För att uppdatera dokumentet efter kompilering, måste du byta sida, och antalet sidor ändras inte i &kghostview;s visning.</para>
<para
>Läget är förstås oanvändbart med inbyggd visning, eftersom du ändå måste stänga den för att komma tillbaka till redigering av dokumentet och omkompilering.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="navigating">
<title
>Navigera i &latex;-källkoden</title>
<sect1 id="navigating_struct">
<title
>Användning av strukturvyn</title>
<para
>Strukturvyn visar hierarkin för dokumentet som skapas i &kile;, och låter dig snabbt navigera i dokumentet, genom att visa dokumentets delar. För att navigera i dokumentet är allt du behöver göra att vänsterklicka på en rubrik, ett kapitel, ett avsnitt, ett delavsnitt, etc., så kommer du till början av motsvarande område.</para>
<para
>Om du inkluderar en separat fil i &latex;-dokumentet med taggarna <userinput
>\input</userinput
> eller <userinput
>\include</userinput
>, refereras de till i strukturvyn. Ett dubbelklick på namnet i den gör att &kile; visar den inkluderade filen i redigeringsfönstret.</para>
<para
>Strukturträdet har också en särskild gren för LABELS som används i texten.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Användning av strukturvyn</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_structview_label.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Användning av strukturvyn</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<sect2 id="navigating_update">
<title
>Uppdatera strukturvyn</title>
<para
>För att uppdatera strukturvyn kan du antingen använda <menuchoice
><guimenu
>Redigera</guimenu
> <guimenuitem
>Uppdatera struktur</guimenuitem
></menuchoice
>, eller spara dokumentet, vilket gör att &kile; uppdaterar strukturvyn.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="navigating_bookmarks">
<title
>Bokmärken</title>
<para
>Bokmärken är användarens referens till ett textstycke eller en rad inne i &kile;-miljön. För att använda ett bokmärke, markera en viss rad i dokumentet som du skulle vilja kunna komma tillbaka till, och tryck därefter <keycombo
><keycap
>Ctrl</keycap
> <keycap
>B</keycap
></keycombo
>, så lägger &kile; automatiskt till ett bokmärke på raden. Som ett alternativ kan du också lägga till ett bokmärke genom att markera raden du skulle vilja kunna komma tillbaka till, och välja menyalternativet <menuchoice
><guimenu
>Bokmärken</guimenu
><guimenuitem
>Växla bokmärke</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
<para
>För att ta bort alla bokmärken, välj <menuchoice
><guimenu
>Bokmärken</guimenu
> <guimenuitem
>Rensa bokmärken</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="projects">
<title
>Projekt</title>
<sect1 id="projects_working">
<title
>Arbeta med projekt</title>
<para
>Du har möjlighet att skapa och arbeta med <emphasis
>projekt</emphasis
> i &kile;. Ett projekt är en gruppering av &latex;, &tex; eller andra dokument som innehåller all information som används för att bygga det fullständiga dokumentet. Ett typiskt projekt skulle vara ett dokument som består av flera kapitel, skrivna i olika <filename
>.tex</filename
>-filer. Alla skulle då kunna ingå i ett projekt, för att göra hela dokumentet enklare att hantera. Du kan också lagra filer som inte är källkod, som grafik i ett projekt. Projektets specifikation lagras i en särskild fil, med filändelsen .kilepr.</para>
<para
>Ett projekt lägger till följande funktioner:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Du behöver inte ange huvuddokument, utan &kile; gör det automatiskt.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Projektfiler kan enkelt arkiveras tillsammans.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
> visar vilka filer som ingår i projektet.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Efter ett projekt har öppnats, återställs alla filer som tidigare var öppna med ursprunglig kodning och färgläggning.</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
<sect1 id="projects_creating">
<title
>Skapa ett projekt</title>
<para
>För att skapa ett projekt, välj <menuchoice
><guimenu
>Projekt</guimenu
> <guimenuitem
>Nytt projekt...</guimenuitem
></menuchoice
>. Du blir tillfrågad om att ge följande information för att kunna skapa projektet:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Projektets namn.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Projektfilens namn med filändelsen .kilepr.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Filnamn.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Typ av fil som skapas: tomt dokument, artikel, bok, brev, rapport.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>När du fyller i rutan <guilabel
>filnamn</guilabel
>, måste du ta med en relativ sökväg från platsen där projektfilen .kilepr är lagrad till filen.</para>
</sect1>
<sect1 id="projects_view">
<title
>Använda Fil- och projektvyn</title>
<para
>Vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
> visas med en knapp i sidoradens meny. I vyn kan du se projektets struktur, filerna i projektet och namnet på filen .kilepr som lagrar projektinformationen. Lägga till filer, ta bort filer, eller ändra alternativ i projektet görs via vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
>.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Fil- och projektvyn</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_projectview.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Fil- och projektvyn</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
</sect1>
<sect1 id="projects_adding">
<title
>Lägga till och ta bort filer</title>
<para
>För att lägga till en fil i projektet, öppna vilken &tex;-fil som helst, högerklicka på namnet i vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
> och välj <guilabel
>Lägg till i projekt</guilabel
>. Om du har flera öppna projekt, får du välja projektet där filen ska läggas till i en dialogruta.</para>
<para
>Eller om du har flera filer som ska läggas till i projektet, kan du välja projektet i vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
>, högerklicka och därefter välja <guilabel
>Lägg till filer</guilabel
>. Du får då möjlighet att välja filerna i en dialogruta.</para>
<para
>Du kan också högerklicka på projektets namn i vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
>, och välja <guilabel
>Lägg till filer...</guilabel
> för att visa en filvalsdialogruta.</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Lägga till en fil i ett projekt</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_projectview_add.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Lägga till en fil i ett projekt</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<para
>För att ta bort en fil från ett projekt, högerklicka på den och välj <guilabel
>Ta bort fil</guilabel
>. Det här tar <emphasis
>inte</emphasis
> bort själva filen, utan tar bara bort den från listan med filer som finns i filen med filändelsen .kilepr.</para>
</sect1>
<sect1 id="projects_options">
<title
>Ändra projektets inställningar</title>
<para
>&kile; har bara några få alternativ som kan ställas in för projektet. För att ändra dem, högerklicka på projektets namn och välj <guilabel
>Projektalternativ</guilabel
>, så får du möjlighet att ändra:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Projektets namn.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Arkiveringskommandot.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Filändelser som känns igen för andra filer än källkodsfiler.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Alternativet att använda filändelser som reguljära uttryck.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<sect2 id="projects_archive">
<title
>Arkivera projekt</title>
<para
>&kile; låter dig enkelt säkerhetskopiera projektet genom att lagra alla dess filer i ett enda arkiv. För att arkivera projektet, högerklicka på dess namn i vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
>, eller välj <menuchoice
><guimenu
>Projekt</guimenu
> <guimenuitem
>Arkivera</guimenuitem
></menuchoice
>.</para>
<para
>Normalt läggs alla filer i ett projekt till i arkivet. Om du inte vill lägga till en viss fil i arkivet, högerklicka på den i vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
> och avmarkera alternativet <guilabel
>Inkludera i arkiv</guilabel
>.</para>
<para
>Arkiveringskommandon är enkla skalkommandon som körs från projektkatalogen (där filen .kilepr finns). Några platsmarkörer som kan användas när kommandot skrivs in är:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
><userinput
>%S</userinput
>: Det här ersätts med filnamnet på projektfilen (utan ändelsen .kilepr)</para
></listitem>
<listitem
><para
><userinput
>%F</userinput
>: Det här kommandot används för att ersätta listan av filer som ska ingå i arkivet.</para
></listitem>
</itemizedlist>
</sect2>
<sect2 id="projects_ext">
<title
>Utökningar för andra filer än källkodsfiler</title>
<para
>Filer som inte är källkod, är filer som bilder, PDF- eller Postscript-filer, etc. som ska tillhöra projektet, men inte är källkodsfiler med ändelsen .tex. Du har möjlighet att använda egna reguljära uttryck för att matcha filer som inte är källkod.</para>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="projects_closing">
<title
>Stänga ett projekt</title>
<para
>För att stänga ett projekt, välj vyn <guilabel
>Filer och projekt</guilabel
> i den vertikala verktygsraden, högerklicka på projektnamnet, och välj <guimenuitem
>Stäng</guimenuitem
>. Då stängs projektet, alla filer som hör ihop med det, och dessutom läggs projektet som du just stängde till i kombinationsrutan <guisubmenu
>Öppna senaste projekt...</guisubmenu
> i menyn <guimenu
>Projekt</guimenu
>.</para>
</sect1>
</chapter>
<chapter id="lang">
<title
>Ställa in dokumentets kodning</title>
<para
>&kile;-editorn låter dig läsa, konvertera och ställa in texten till kodningen som dokumentet behöver. Det ger dig möjlighet att använda bokstäver och symboler som inte är standard. Du kan till exempel använda tecken med accent för italienska, franska eller svenska. Att välja kodning för ett dokument kan göras på tre sätt:</para>
<itemizedlist>
<listitem
><para
>Ett sätt att ange kodningen är att använda kombinationsrutan <guilabel
>Ange kodning</guilabel
>, som finns längst ner i sidovyn <guilabel
>Öppna fil</guilabel
>.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Ett annat sätt är att använda undermenyn <menuchoice
><guimenu
>Visa</guimenu
> <guisubmenu
>Ange kodning</guisubmenu
></menuchoice
>.</para
></listitem>
<listitem
><para
>Ett tredje sätt att ange kodningen för dokumentet är att välja den när du använder guiden för att skapa ett nytt dokument.</para
></listitem>
</itemizedlist>
<para
>&latex; själv förstår bara ASCII-tecken, en mycket begränsad uppsättning tecken, så du har inte möjlighet att använda bokstäver med accent eller specialtecken direkt. För att använda bokstäver med accent, skapades en särskild syntax, som till exempel <userinput
>\"a</userinput
> för <computeroutput
>ä</computeroutput
>. Det finns ett paket för att hjälpa dig med detta, som heter <application
>inputenc</application
>, som kan infogas i inledningen med <userinput
>\usepackage[latin1]{inputenc}</userinput
>, där det valfria argumentet är kodningen som du vill använda (i de flesta fall <userinput
>latin1</userinput
>). Det här talar om för &latex; att översätta alla <userinput
>ä</userinput
> i dokumentet till <userinput
>\"a</userinput
> innan kompilering. Titta gärna i dokumentationen om <application
>inputenc</application
> för mer information om det. Sist men inte minst, kom ihåg att försäkra dig om att filen verkligen är kodad med samma kodning som du anger till <application
>inputenc</application
>!</para>
<screenshot>
<screeninfo
>Välja källkodsfilens kodning</screeninfo>
<mediaobject>
<imageobject>
<imagedata fileref="snap_encoding.png" format="PNG"/>
</imageobject>
<textobject>
<phrase
>Välja källkodsfilens kodning</phrase>
</textobject>
</mediaobject>
</screenshot>
<para
>Mängden olika tabeller för teckenkodning har orsakat problem för många program. Du kan till exempel inte skriva en kurs i turkiska på franska utan att ett av språkens specialtecken går förlorade. Det finns en allmän överenskommelse att alla, förr eller senare, ska byta till <ulink url="http://www.unicode.org"
>Unicode</ulink
>. Det finns många implementeringar av Unicode, och <abbrev
>UTF-8</abbrev
> är den mest lyckade på Linux. Windows® förlitar sig på det mer ohanterliga och mindre flexibla <abbrev
>UCS-2</abbrev
>. Vissa distributioner, som RedHat, har redan börjat ställa in förvald kodning till <abbrev
>UTF-8</abbrev
>, och därför kan det vara mycket intressant att använda <userinput
>utf8</userinput
> med paketet <userinput
>inputenc</userinput
>.</para>
<para
>De dåliga nyheterna är att det inte ännu ingår i &tetex; när det här dokumentet skrivs. De goda nyheterna är att det <emphasis
>finns</emphasis
> ett &latex;-paket som kan göra precis detta, och du kan själv installera det.</para>
<para
>Gå bara till hemsidan <ulink url="http://www.unruh.de/DniQ/latex/unicode/"
>Unicode stöd för &latex;</ulink
> av Dominique Unruh från universitetet i Karlsruhe. Följ instruktionerna där för att installera paketet och använda det.</para>
</chapter>
<chapter id="credits">
<title
>Tack till och licens</title>
<para
>&kile; är en användarvänlig &latex;/&tex;-källkodseditor med öppen källkod. Den kör på system med &kde;:s skrivbordsmiljö installerad. &kde; är tillgängligt för flera arkitekturer med Linux installerad. &kile; är också en del av Fink-projektet, vilket betyder att du också kan köra &kile; på en Mac med OS-X.</para>
<para
>Stort tack går till de som anstränger sig för att &kile;-projektet ska kunna fortsätta, och de många timmars bidrag som kommer från de som ger av sin tid för att utveckla verktyg som vi alla kan använda under <acronym
>GNU</acronym
>-licens. Här är en kort lista över de programmerare, redaktörer, översättare, författare, testare, paketerare, webbutvecklare och användare som gjort det här projektet möjligt.</para>
<para
>Program copyright 2003 och aktuell utvecklare Jeroen Wijnhout <email
>Jeroen.Wijnhout@kdemail.net</email
></para>
<para
>Program copyright 2002-2003 Pascal Brachet</para>
<para
>&kile; innehåller källkod från det fria (GPL) programmet <application
>Xgfe</application
> (X Windows GUI front end to &gnuplot;), Copyright © 1998 David Ishee</para>
<para
>Dokumentation Copyright © 2003 Jonathan Pechta, 2003-2004 Federico Zenith (slutjusteringar)</para>
<para
>Bidrag från: Rob Lensen, Roland Schulz, Michael Margraf</para>
<para
>Översättare: Thomas Basset (fr), Kris Luyten (nl), Alexander Hunziger (de), Stefan Asserhäll (se), Alfredo Beaumont (eu), Leopold Palomo Avellaneda (ca), Federico Zenith (it), Quique (es), Maciej Woloszyn (pl).</para>
<para
>Många tack till alla inblandade!</para>
&underFDL; &underGPL; </chapter>
&documentation.index;
</book>
<!--
Local Variables:
mode: xml
sgml-minimize-attributes:nil
sgml-general-insert-case:lower
sgml-indent-step:0
sgml-indent-data:nil
End:
vim:tabstop=2:shiftwidth=2:expandtab
-->
distrib
>
Mandriva
>
10.2
>
i586
>
media
>
contrib
>
by-pkgid
>
4ef085035d1816dfb9b621628c62c8a7
>
files
>
4
