Linux Meta-FAQ
  Michael K. Johnson, johnsonm@redhat.com
  Översättning Kåre Hviid, ukh@marijne.df.lth.se
  v4.6, 6:e januari 1997

  Detta är Meta-FAQ för Linux.  Det är i huvudsak en lista över
  värdefull information och dess källor.  Kolla in dessa källor om du
  vill lära dig mer om Linux eller har problem och behöver hjälp.  Lars
  Wirzenius (wirzeniu@cc.helsinki.fi) skrev den första utgåvan av detta
  dokument och det upprätthålls nu av Michael K. Johnson
  (johnson@redhat.com).  Skicka mig e-post om du har frågor angående
  detta dokument.  (Översättarens kommentar:  Beträffande den svenska
  översättningen kontakta ukh@marijne.df.lth.se.  Alla källor i detta
  dokument avser engelska dito.)

  1.  Introduktion

     Vad är Linux?
        Linux är en oberoende implementation av operativsystems-
        specifikationerna för POSIX, med utökningar för SYSV och BSD,
        som har skrivits helt från grunden (vilket betyder att det ser
        ut som och beter sig precis som Unix.)  Det innehåller ingen
        upphovsrättsskyddad kod från andra.  Linux kan distribueras
        fritt i enlighet med GNU Public License.  Det fungerar på IBM
        PC-kompatibler med ISA- eller EISA-buss (inklusive local bus-
        varianterna VLB och PCI) och en 386:a eller bättre processor.

        Dessutom kör det också på vissa Amiga- och Atari-datorer med
        MMU.  Det vill säga 68020 med en extern MMU, 68030, 68040 eller
        68060.  Se katalogen /pub/linux/680x0 vid tsx-11.mit.edu.

        Stödet för Digital Alpha är nu stabilt.  Red Hat och Craftworks
        har Linux-distributioner för Alphan.

        Stödet för Sparc är stabilt och Red Hat Linux finns för Sparc.

        Man håller på att utveckla stöd för PowerPC på ett antal
        plattformar, så som Nubus och PCI Macintoch, Motorola
        Powerstack, IBM 830 och 850 och andra.

        Stöd för ARM och MIPS finns i olika stadier av fullständighet,
        men förvänta dig inte för mycket.  Läs comp.os.linux.announce
        istället.

        Se FAQ för mer exakt information om hårdvarukrav.  Linux-kärnan
        skrevs av Linus Torvalds (Linus.Torvalds@Helsinki.FI) från
        Finland och andra frivilliga.  De flesta av programmen som körs
        under Linux är vanlig Unix freeware, många av dem kommer från
        GNU-projektet.

     Linux FAQ
        En samling av vanliga problem och dess lösningar.  Svarar på
        många frågor snabbare än nätet.  Finns lagrad på många Linux
        FTP-värdar (bl.a. i /pub/linux/docs på tsx-11.mit.edu) och
        rtfm.mit.edu, det allmänna arkivet för alla FAQ.

     Linux HOWTO-dokument (HURDÅ-dokument)
        Dessa är ungefär som FAQ:s men istället för att svara på vanliga
        frågor så förklarar de olika vanliga göromål, så som att
        beställa ett release av Linux, att sätta upp skrivartjänster
        under Linux, att sätta upp en enkel UUCP-feed, etc.  Se
        sunsite.unc.edu, katalog /pub/Linux/docs/HOWTO/, för de
        definitiva utgåvorna av alla engelska HOWTO:s.  Andra ställen
        med färska kopior av HOWTO:s är ftp.cc.gatech.edu och
        tsx-11.mit.edu.

        Dessutom finns det ett flertal korta dokument i fri form kallade
        ``mini-HOWTO:s''.  Dessa dokument behandlar specifika ämnen, så
        som BogoMIPS eller Color-ls.  Dessa finns att hitta i katalogen
        /pub/Linux/docs/HOWTO/mini/.

        (Översättarens kommentar:  Svenska översättningar,
        HURDÅ-dokument, finns även att läsa vid
        <http://www.df.lth.se/~ukh/linux.html>.  För tillfället finns
        endast Linux Informationsbladet (Linux INFO-SHEET) och Linux
        Meta-FAQ, men det arbetas också på Linux Installerings-HURDÅ
        (Linux Installation HOWTO), Linux Kernel HOWTO och Linux Sound
        HOWTO.)

     Linux nyhetsgrupper
        Det finns ett flertal nyhetsgrupper för Linux på Usenet.  Det är
        en god idé att följa åtminstone comp.os.linux.announce om du
        använder Linux.  comp.os.linux.announce modereras av Lars
        Wirzenius.  För att göra inlägg i nyhetsgruppen, skicka brev
        till linux-announce@news.ornl.gov.  Du kan ställa frågor rörande
        comp.os.linux.announce till Lars Wirzenius,
        wirzeniu@kruuna.helsinki.fi.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.announce är en modererad nyhetsgrupp
        för kungörelser rörande Linux (nya program, bugg-fixar, etc).

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.answers är en modererad nyhetsgrupp
        i vilken Linux FAQ, HOWTO-dokumenten och annan dokumentation
        offentliggörs.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.setup är en omodererad nyhetsgrupp
        för diskussion om och problemlösning vid uppsättning av Linux-
        system.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.admin är en omodererad nyhetsgrupp
        för diskussion om administration av Linux-system.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.development.system är en omodererad
        nyhetsgrupp specifikt för diskussion om utveckling av Linux-
        kärnan.  De ända frågorna rörande utveckling av applikationer
        som bör ställas här är de som är intimt knutna till kärnan.
        Alla andra utvecklingsfrågor är förmodligen vanliga Unix-
        utvecklingsfrågor och bör ställas till någon comp.unix-grupp
        istället, såvida de inte är mycket Linux-specifika frågor
        rörande applikationer, då de bör ställas till
        comp.os.linux.development.apps.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.development.apps är en omodererad
        nyhetsgrupp specifikt för diskussion om Linux-relaterad
        applikationsutveckling.  Den är inte för diskussion om var man
        skaffar applikationer för Linux, ej heller ett diskussionsforum
        för de som vill ha applikationer för Linux.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.hardware är för Linux-specifika
        frågor rörande hårdvara.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.networking är för Linux-specifika
        frågor rörande utveckling och konfigurering av nätverk.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.x är för Linux-specifika frågor
        rörande X Windows.

        Nyhetsgruppen comp.os.linux.misc är en omodererad nyhetsgrupp
        för all Linux-relaterad diskussion som inte hör hemma någon
        annanstans.

        I allmämhet skall man inte göra inlägg flera Linux-nyhetsgrupper
        samtidigt (s.k. crossposting).  Det enda undantag då detta är
        lämpligt är ett tillfälligt inlägg mellan en av de omodererade
        grupperna och comp.os.linux.announce.  Hela vitsen med att dela
        upp comp.os.linux i flera grupper är att begränsa trafiken i de
        enskilda grupperna.  De som inte följer denna regel kommer att
        få smaka flammorna utan nåd...

        (Översättarens kommentar: Svenska läsare är kanske också
        intresserade av swnet.unix.  Denna nyhetsgrupp är visserligen
        inte Linux-specifik, men behandlar ofta frågor som har med Linux
        att göra.)

     Andra nyhetsgrupper
        Anta inte att alla dina frågor är lämpliga för en Linux-
        nyhetsgrupp bara för att du kör Linux.  Handlar din fråga
        egentligen om skal-programmering under alla Unix eller Unix-
        kopior?  Fråga då i comp.unix.shell.  Eller är det om GNU Emacs?
        Försök då med att fråga i gnu.emacs.help.  Vidare, om du inte
        känner till någon annan grupp att fråga i, men du tror att det
        kan finnas, var då artig och fråga i ditt inlägg om det finns
        någon annan grupp som är lämpligare för din fråga.  Åtminstone
        grupperna comp.unix.{questions,shell,programming,bsd,admin} och
        comp.windows.x.i386unix torde vara nyttiga för en Linux-
        användare.

     World-Wide Web
        Greg Hankins, gergh@cc.gatech.edu, upprätthåller en WWW-hemsida
        för Linux-projektet.  URL:en är
        <http://sunsite.unc.edu/LDP/linux.html>.

     Linux Journal
        En tidskrift kallad Linux Journal lanserades för ett antal år
        sedan.  Den innehåller artiklar avsedda för nästan alla
        svårighetsgrader och är avsedd att vara till hjälp för alla
        Linux-användare.  Prenumeration kostar $22 i USA, $27 i Canada
        och Mexico och $32 överallt annars i världen, alla betalningar
        skrivna i USD.  Frågor rörande prenumerationer kan ställas med
        e-post till subs@ssc.com eller faxas till (USA) +1-206-782-7191
        eller brevledes till Linux Journal, PO Box 85867, Seattle, WA
        98145-1867, USA.  Om du vill skicka ditt kreditkortsnummer med
        krypterad e-post, så har SSC en publik PGP-nyckel: finger
        info@ssc.com.

     Kartorna (The Maps)
        Information om fri mjukvara tillgänglig för Linux kan du hitta i
        Linux Software Map, som du kan hitta på sunsite.unc.edu i
        /pub/Linux/docs/LSM.gz.

        Information om icke-kommersiella projekt kan du hitta i Projects
        Map, som då och då postas till comp.os.linux.announce och lagras
        vid sunsite.unc.edu i /pub/Linux/docs/Projects-Map/Projects-
        Map.gz.

        Information om kommersiella produkter kan du hitta i Linux
        Commercial Products Map, som då och då postas till
        comp.os.linux.announce.

  2.  Att skaffa Linux

  2.1.  Linux FTP-värdar

  En mer komplett lista över Linux FTP-värdar finns i Linux
  Informationsbladet (INFO-BLAD).  Det engelska originalet (Linux INFO-
  SHEET) kan du alltid hitta vid tsx-11.mit.edu i katalogen
  /pub/linux/docs/.  En DVI-utgåva finns i INFO-SHEET.dvi och en
  PostScript-utgåva finns i INFO-SHEET.ps.  De viktigaste värdarna
  listas här; titta i INFO-BLAD för värdar närmre dig (det finns många
  mirrors).

       Text-namn                Numerisk adress  Linux-katalog
       =======================  ===============  =============
       tsx-11.mit.edu           18.86.0.44       /pub/linux
       sunsite.unc.edu          152.2.22.81      /pub/Linux
       ftp.funet.fi             128.214.248.6    /pub/Linux

  Dessa ställen är de stora ``hem''-värdarna för Linux där de flesta
  uppladdningarna sker.  Det finns många speglingar av dessa; var vänlig
  och använd den för dig (ur nätverksperspektiv) närmaste värden.

  2.2.  Linux på BBS:er

  Då och då postar någon en lista över BBS:er som har Linux tillgängligt
  för nedladdning.  Försök med dem om du inte kan köra FTP.  Denna lista
  finns att hitta via FTP från tsx-11.mit.edu så som
  /pub/linux/docs/bbs.list.  Du kan använda ftpmail (beskrivet
  annorstädes i detta dokument) för att hämta hem denna lista om du har
  tillgång till e-post.  Annars kan du be en vän med tillgång till
  Internet att skaffa den åt dig.

  2.3.  Linux på fysisk media

  Linux distribueras av flera företag på fysisk media, mestadels på CD-
  ROM.  Läs Distribution-HOWTO, regelbundet postad till
  comp.os.linux.announce och tillgänglig via FTP från sunsite.unc.edu så
  som /pub/Linux/docs/HOWTO/Distribution-HOWTO.

  2.4.  AFS

  Linux finns tillgängligt via AFS genom montering (mounting) av volymen
  project.linux från sipb.mit.edu.

  2.5.  Kommersiella nätverk

  GEnie speglar det mesta av tsx-11.mit.edu och sunsite.unc.edu.
  Compu$erve har också några Linux-arkiv.

  2.6.  Mailservers och liknande

  Sunsite har en ftp-mail-tjänst att erbjuda --- skicka e-post till
  ftpmail@sunsite.unc.edu.

  3.  Linux-distributioner

  Upphovsmannen till Linux distribuerar bara Linux så som en kärna.
  Andra har ställt samman ``distributioner'' som kan användas.  Dessa
  distributioner lägger samman kärnan som den kom från upphovsmannen med
  annan mjukvara för att tillhandahålla ett komplett och fungerande
  system.  De flesta ``release'' innehåller både applikationsprogram och
  systemprogram och tillhandahåller på så sätt en ``paketlösning'' för
  Linux.

  Det finns ett antal Linux-distributioner vilka finns att hitta på
  olika ställen.  Sunsite speglar nästan alla distributioner i
  /pub/Linux/distributions.  De fritt tillgängliga distributioner som
  brukar rekommenderas mest är Red Hat, Debian och Slackware.  Dessa
  finns alla gratis på Internet och säljs också på disketter och CD-ROM.

  Det finns också andra Linux-distributioner.  De flesta kommersiella
  Linux-distributörer annonserar dessutom i Linux Journal.

  4.  Linux-mailinglistor

  Används mestadels för diskussion mellan utvecklare av nya funktioner
  och testare av prerelease-versioner.  Se i FAQ för adresser.  Skicka
  brev till majordomo@vger.rutger.edu med ordet help i själva brevet
  varpå du kommer att få ett brev som förklarar hur man abonnerar på
  någon av alla de Linux-mailinglistor som finns där.  Spara detta brev
  då det talar om för dig hur du avbeställer abonnemanget (s.k.
  unsubscribe) på listorna -  om du skickar störande meddelanden till
  listan där du klagar över att du inte kan komma bort från den (därför
  att du inte följde instruktionerna i brevet som talade om för dig hur
  du skulle göra) så kommer du sannolikt få känna på flammorna på grund
  av att du slösar internationell bandbredd och pengar.

  (Översättarens kommentar: Det finns ett par svenska mailinglistor
  dedikerade för Linux som tillhandahålls av olika användargrupper, t.ex
  Skåne Sjælland Linux User Group (SSLUG) och Linux User Group In Sweden
  (LUGIS).  Länkar kan du hitta på URL
  <http://www.df.lth.se/~ukh/linux.html>.)

  5.  Dokumentation för olika program

  Många program kommer med någon sorts dokumentation, ofta i en fil
  kallad README eller liknande.  Det är en mycket god idé att läsa dem
  noggrant.  Det är tråkigt att se (och svara på) frågor som redan är
  besvarade i dokumentationen.

  6.  Mer dokumentation

  Linux Documentation Project arbetar på en hel del dokumentation.  Över
  1600 sidor dokumentation i bok-form har redan blivit offentliggjorda
  och en stor samling man-sidor har också släppts, och mer är att vänta.
  Kolla sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/LDP för dokument skrivna av LDP.
  LDP tillhandahåller också alla HOWTO:s som beskrevs ovan.

  7.  Att hålla sig à jour med de senaste releasen

  Viktiga nya release, program och portningar kungörs normalt i
  comp.os.linux.announce.  Gör en finger torvalds@klaava.helsinki.fi
  eller finger @linux.cs.helsinki.fi för att få lite upplysningar om den
  senaste kärnan.

  8.  Detta dokument

  Den senaste engelska utgåvan av detta dokument torde alltid gå att
  hämta från <http://sunsite.unc.edu/LDP/linux.html>.

  9.  Rättsligt

  Varumärken tillhör respektive ägare.  Tillfredsställelse ej
  garanterad.  Inga garantier för detta dokument.  Ingenting om
  förbjudet.

  Innehållet i detta dokument är placerat i public domain, men om du
  citerar det, var då hygglig och ge referenser till dina källor.