Linux Printing HOWTO
Grant Taylor <gtaylor+pht@picante.com> Svensk översättning
av Marcus Rejås <rejas@swipnet.se>
Version 3.17, 1998/06/17 14:03:27 (översatt 9 juli 1998)
Detta är Linux Printing HOWTO (Linux skriva ut HURDÅ), en samling av
information om hur man skapar, förhandsgranskar, skriver ut och faxar
något under Linux (och andra Unixliknande system).
______________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1. Introduktion
1.1 Översättares kommentar
1.2 Historia
1.3 Copyright
2. Hur man skriver ut
3. Skrivarrutiner i kärnan
3.1 lp enheten
3.2 Parport enheten `parport device' (kärnor >= 2.1.33)
3.3 Seriella enheter
4. Skrivare som stöds
4.1 Skrivar-specifika noteringar
5. Vilken spooling mjukvara?
6. Hur det fungerar, grunderna
7. Konfigurering, grunderna
7.1 Traditionell lpd konfiguration
7.2 Filrättigheter
8. Skaffa utskriftsmjukvara
9. Distributioners lösningar
9.1 Red Hat
9.2 Andra Distributioner
10. Ghostscript.
10.1 Anropa Ghostscript
10.2 Ghostscript output justering
10.2.1 Output placering och storlek
10.2.2 Gamma, punktstorlekar, etc.
11. Hur man skriver ut på en skrivare över nätverket
11.1 Till en Unix/lpd värd
11.1.1 Med
11.1.2 Med
11.2 Till en Win95, WinNT, LanManager, eller Samba skrivare
11.3 Till en NetWare Printer
11.4 Till en EtherTalk (Apple) skrivare
11.5 Till en HP eller annan ethernet skrivare
11.5.1 Till äldre HPs
11.6 Köra ett
11.7 Från Windows.
11.8 Från en Apple.
11.9 Från Netware.
12. Windows-only skrivare
12.1 Ghostscripts Windowsbaserade omdirigerare
12.2 Programmet pbm2ppa
13. Hur skriver man ut till en fax.
13.1 Med ett faxmodem
13.2 Använda Remote Printing Service
14. Hur generar jag något värt att skriva ut.
14.1 Markeringsspråk (Markup languages)
14.2 WYSIWYG Ordbehandlare
15. Förhandsgranskning av utskrivbara saker på skärmen.
15.1 PostScript
15.2 TeX dvi
15.3 Adobe PDF
16. Seriella skrivare under lpd
16.1 Konfigurera i printcap
16.2 Äldre seriella skrivare som tappar tecken
17. Tack till
______________________________________________________________________
1. Introduktion
Linux Printing HOWTO borde innehålla allt du behöver veta för att
kunna sätta upp utskriftsmöjligheter på din Linuxburk. Som brukligt
är, så är det något mer avancerat än Microsoft och Apples 'peka och
klicka'-värld, men det är också mer flexibelt och definitivt lättare
att administrera för stora LANs.
Detta dokument är strukturerat så att de flesta bara behöver läsa den
första halvan (ungefär). Det mesta av det abstrakta och
situiationsberoende stoffet kommer i andra halvan av dokumentet och
kan lätt lokaliseras i innehållsförteckningen, men förmodligen behöver
de flesta läsa kapitel 9 eller 10.
Eftersom version 3.x är en helt omskriven version har mycket av
stoffet från tidigare versioner plockats bort. Detta för att den
föregående versionen var så stor som 60 utskrivna papper och mycket
svårläst. Om du inte hittar svaret på vad du söker här bör du göra på
följande sätt: a) sök igenom förgående version av detta dokument på
The Printing HOWTO Home Page <http://www.picante.com/~gtaylor/pht/>
och b) skicka mig en rad där det står vad som borde vara med i detta
dokument men som inte är det.
Printing HOWTO Home Page <http://www.picante.com/~gtaylor/pht/> är ett
bra ställe för att hitta senaste versionen, den finns också,
naturligtvis, från SunSite (sunsite.unc.edu) och din lokala spegling
av LDP.
1.1. Översättares kommentar
Det skall sägas att jag inte är någon expert på att översätta
dokument. Men jag gör så gott jag kan. Vissa tekniska ord har mig
veterligt inga svenska motsvarigheter, dessa står kvar på engelska. I
de fall det är vanligt med ett försvenskat uttal eller stavning av ett
ord har jag använt det.
Ett ofta återkommande ord är Daemon. Detta är ett engelskt ord som mig
veterligt saknar svensk motsvarighet. Jag använder det engelska ordet
med något försvenskat uttal i tal, och det engelska i text. En daemon
är ett program som (oftast) startas upp vid systemstarten och sedan
körs i bakgrunden för att bevaka och utföra vissa uppgifter.
Jag reserverar mig för översättningsfel, rent språkliga fel och
stavfel.
Alla länkar och hänvisningar i Texten går till originaldestinationen,
vilket innebär att de leder till engelska dokument.
Överallt i texten utom denna sektion avser ordet 'jag'
originalförfattaren.
Hoppas att detta dokument kommer till nytta!
--Marcus Rejås <rejas@swipnet.se>
1.2. Historia
Detta är den tredje generationen, vilket betyder att det är tredje
gången dokumentet skrivs om. Dokumentets historia kan beskrivas som
följer:
1. Jag skrev printing-howto 1992 eftersom det blev för många frågor om
utskrifter i comp.os.linux, och postade det i gruppen. Detta kom
några månader före HOWTO projektet och var således den första
`mini-FAQen' som kallades `howto'. Den här utgåvan var i ren ascii.
2. Efter att ha hoppat in i HOWTO projektet blev Printing-HOWTO
sammanslagen med en Lpd FAQ av Brian McCauley
<B.A.McCauley@bham.ac.uk>; vi fortsatte att samarbeta med PHT under
ett par år eller så. Vid någon tidpunkt implementerade vi Karl
Auer's <Karl.Auer@anu.edu.au> arbete. Denna generation av PHT var i
TeXinfo, och fanns tillgänglig i PS, HTML, Ascii, och Info.
3. Efter att ha låtiti PHT förfalla i över ett år, och ett misslyckat
försök att lämna över det till någon annan gjordes denna
omskrivning. Denna generation av dokumentet är i Linuxdoc-SGML
(numer känt som Sgml-tools paketet).
1.3. Copyright
Detta dokument är Copyright (c) 1997 av Grant Taylor. Kopiera och
distribuera detta vida omkring, men modifiera inte dokumentet eller
utelämna mitt namn.
2. Hur man skriver ut
Om du redan har installerat lpd och konfigurerat för att skriva ut på
din skrivare, eller om din systemadministratör eller försäljare har
gjort det åt dig så behöver du bara lära dig att använda kommandot
lpr. Printing Usage HOWTO <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Printing-
Usage-HOWTO.html> täcker detta, och en del andra kommandom för att
manipulera skrivarköer som du troligen vill lära dig.
Men om du har ett nytt system eller ny skrivare så måste du installera
och konfigurera skrivar rutiner på ett eller annat sätt innan du kan
skriva ut. Läs vidare!
3. Skrivarrutiner i kärnan
3.1. lp enheten
Linux kärnan (<=2.1.32), förutsatt att du kar kompilerat in eller
laddat lp enheten (output av cat /proc/devices skall innehålla enheten
lp), tillhandahåller en eller flera av /dev/lp0, /dev/lp1, och
/dev/lp2. Dessa tilldelas INTE dynamisk utan var och en av dem svarar
mot en specifik I/O adress. Detta betyder att din första skrivare kan
vara lp0 eller lp1 beroende på din hårdvara. Prova båda.
Några få användare har rapporterat att deras dubbelriktade lp portar
inte upptäcks om de använder en äldre universalriktad skrivarkabel. Se
till att du har en passande kabel.
Man kan inte köra plip och lp drivrutinerna på samma gång på en port.
Du kan dock ladda den ena eller den andra när som helst antingen
manuellt, eller med kerneld om du har version 2.x (eller senare
versioner av 1.3.x) av kärnan. Genom att noggrant ställa in irq och
dylikt, kan du antagligen köra plip på ena porten och lp på den andra.
Någon gjorde så genom att editera drivrutinen. Jag väntar otåligt på
en positiv rapport om någon som lyckats göra detta med bara en smart
kommandorad.
Det finns ett litet verktyg som heter tunelp med vilket du, som root,
kan finjustera Linux lp enheters irq, "polling rate" och andra
alternativ.
Om den är inbyggd, i en del 1.3.x och senare kärnor, kan kärnan ta
emot lp= argumentet för att sätta irq och io adresser:
När lp drivrutinen är inbyggd i kärnan kan du använda kommandoraden
till LILO/LOADLIN för att sätta portadresser och irq's som
den drivrutinen skall använda.
Syntax: lp=port0[,irq0[,port1[,irq1[,port2[,irq2]]]]]
exempel: lp=0x378,0 eller lp=0x278,5,0x378,7 **
Observera att om du använder denna finess måste specificera *alla*
portar som du vill använda, det finns inga "defaults". Du kan stänga av
en inbyggd drivrutin med lp=0.
Om den laddas som en modul i version 2 och sena 1.3.x kärnor är det
möjligt att specificera io adresser och irq's på insmod kommandoraden
(eller i /etc/conf.modules för att ha effekt på kerneld) genom att
använda den vanliga syntaxen. Parametrarna är io=port0,port1,port2 och
irq=irq0,irq1,irq2. Läs manualsidan för insmod för ytterligare
information om detta.
**För dem av er (som jag själv) som aldrig kan hitta
standardportnumren när ni behöver dem, de är som i det andra exemplet
ovan. Den andra porten (lp0) är på 0x3bc. Jag har ingen aning om
vilken irq den brukar använda.
Källkoden för Linux parallellportsdrivrutin finns i
/usr/src/linux/drivers/char/lp.c.
3.2. Parport enheten `parport device' (kärnor >= 2.1.33)
Med början i kärna 2.1.33 (och tillgänglig som patch för kärna
2.0.30), är lp enheten bara en klient till den nya parport enheten.
Fördelen med parportenheten är att den rättar till ett antal problem
som den gamla lp enheten led av - den kan dela port med andra
drivrutiner, den tilldelar tillgängliga parallellportar dynamiskt till
enhetsnummer istället för att kräva en fast kommunikation mellan I/O
adresser och portnummer, och så vidare.
Tillkomsten av parport enheten har möjliggjort en hel flock av nya
parallell-ports drivrutiner för saker som, Zip drives, Backpack CD-
ROMs och diskar, etc. En del av dessa finns också tillgängliga för
2.0.x kärnor; leta runt på nätet.
Jag kommer att täcka parport drivaren mer komplett då jag själv
använder en, men tills vidare kan du läsa filen
Documentation/parport.txt i din källkod till kärnan eller titta på
parport web site <http://www.cyberelk.demon.co.uk/parport.html>.
3.3. Seriella enheter
Seriella enheter heter vanligtvis något som /dev/ttyS1 under Linux.
Verktyget stty låter dig interaktivt studera eller sätta
inställningarna för en serieport; setserial låter dig kontrollera
ytterligare några attribut och konfigurera IRQs och I/O adresser för
icke standard portar. Ytterligare behandling av serieportar under
Linux hittas i Serial-HOWTO <http://sunsite.unc.edu/mdw/HOWTO/Serial-
HOWTO.html>.
Om du använder en långsam seriell skrivare med flödeskontroll kan du
komma att upptäcka att dina utskrifter trunkeras. Detta kan komma av
att serieportens normala beteende är att slänga alla oöversända tecken
från sin buffer 30 sekunder efter det att portenheten stängts.
Bufferten kan hålla upp till 4096 tecken, och om din skrivare använder
flödeskontroll och är så långsam att den inte kan ta emot all data ur
bufferten inom 30 sekunder efter det att utskriftsmjukvaran stängt
porten kommer det sista av din utskrift att gå förlorad. Om kommandot
cat file > /dev/ttyS2 producerar kompletta utskrifter för korta filer
och trunkerade för längre kan du ha detta problem.
30 sekundersintervallet kan justeras genom "closing_wait" kommandorads
argumentet till setserial (version 2.12 and later). En maskins
serieportar initieras vanligtvis genom ett anrop till setserial i
startfilen rc.serial. Anropet till skrivarserieporten kan modifieras
så att det sätter closing_wait på samma gång som det sätter den
portens andra parametrar.
4. Skrivare som stöds
Linux kärnan stöder i stort sätt alla skrivare du kan ansluta till en
seriell eller parallell port, men det finns saker att se upp med, och
skrivare som ej går att använda även om de (elektroniskt sätt) kan
kommunicera med Linux. Främst bland dessa inkompatibla skrivare är
sådana som förlitar sig på "Windows Printing System". (De brukar vara
vagt markerade med "for Windows", eller kallas "GDI"-skrivare.) Dessa
skrivare funkar inte med Linux. De har inte någon som helst
intelligens och förlitar sig på att datorns CPU skall göra mycket av
det arbete som traditionellt sköts av skrivarens processor.
Olyckligtvis kan dessa uppgifter bara utföras av tillverkarspecifika
drivrutiner som bara fungerar under Windows. Så köp inte en sådan för
att använda med Linux. (Obsevera, om du redan har en så finns det sätt
att få Lunux att skriva till en, men de är ganska krångliga och jag
har aldrig provat själv. Se avsnitt 12 i detta dokument för
ytterligare behandling av Windows-only skrivare.)
Vad gäller skrivare som fungerar under Linux är det bästa en skrivare
med PostScript stöd. Nästan all Unix mjukvara som skapar utskrifter,
skapar dessa i PostScript format, så uppenbart är det lämpligt att ha
en skrivare som stöder PostScript direkt. Olyckligtvis är PostScript
stöd ovanligt på andra skrivare än laserskrivare, och är ibland ett
kostsamt tillbehör.
Om du inte har den (större) budget som behövs för att skaffa en
PostScript skrivare kan du skaffa en skrivare som stöds av
Ghostscript, en fri PostScript tolk som används i stället för äkta
PostScript stöd i skrivaren. På Ghostscript Home Page
<http://www.cs.wisc.edu/~ghost/> finns en lista över skrivare som
stöds och information om nya och experimentella drivrutiner. Bidrag
till att förbättra sidan med skrivare som stöder Ghostscript genom att
rapportera dina (miss)lyckanden med denna mjukvara.
Adobe har nu ett nytt skrivarspråk som heter "PrintGear" Jag tror att
det är ett kraftigt förenklat binärformatspråk med en del arv från
PostScript men ingen PostScript kompabilitet. Jag har inte hört något
om att Ghostscript skulle stöda det. Men en del av dessa skrivare
stöder andra språk som PCL, och dessa fungerar under Linux.
4.1. Skrivar-specifika noteringar
Detta avsnitt är, och kommer alltid att vara inkomplett. Men det jag
skriver här bör alltid vara korrekt. Så här kommer det:
Canon BJ-10ex
En rapport föreslår att Canonskrivaren fungerar mycket bättre i
Epson LQ läget (som sätts med en dip-switch). Tydligen blev
utskriften avbruten eller felaktig i Canon läge. Å andra sidan,
är det mycket tydligt Canonstöd i Ghostscript, så det kan ha
varit en lyckoträff.
Lexmark
Lexmark (en gång en del av IBM, tror jag) gör många skrivare,
många av dem är skrivare enbart för Windows:
· Color Jetprinter 1000
· Color Jetprinter 1020 (non Business Edition)
· Color Jetprinter 2030
· Color Jetprinter 2050
· Color Jetprinter 2070
· Color Jetprinter 7000
· Color Jetprinter 7200
· Winwriter 100
· Winwriter 150c
· Winwriter 200
5. Vilken spooling mjukvara?
Tills nyligen var valet för Linuxanvändare enkelt - alla körde samma
gamla lpd som nästan ordagrant kom från BSD's Net-2 kod. Även idag har
de flesta distributörer med denna mjukvara. Men det börjar på att
ändras. SVR4-liknande system inkluderande Sun's Solaris har ett helt
annat utskrifts spooling paket, centrerat kring lpsched. Och vissa
tecken tyder på att Linuxdistributörer kommer att byta till LPRng, en
inte alls lika föråldrad skrivar spooling mjukvara som är tillgänglig
fritt. LPRng är mycket lättare att adminitrera för större
installationer och har en mindre skrämmande slumpvis kodbas som lpd är
full av. Det kan till och med ärligt hävda sig som säkert - det finns
inga SUID binärer, och det stöder autenticering via PGP eller
Kerberos.
För tillfällert, trots belysningen av nya alternativ, är lpd
troligtvis utmärkt för de flesta Linuxanvändare. Trots att det inte är
det stiligaste systemet, fungerar det utmärkt då det väl är
konfigurerat och det är väl förstått och rikligt dokumenterat i
tredje-part böcker om Unix.
Om du vill ha ytterligare information om LPRng, kolla LPRng Web Page
<http://www.astart.com/lprng/LPRng.html>. Framtida versioner av denna
HOWTO kommer att inkludera både hur man använder LPRng och vanlig lpd.
6. Hur det fungerar, grunderna
För att få utskrivning att fungera bra måste du förstå hur lpd
systemet fungerar.
Lpd står för Line Printer Daemon, och refererar i en del texter till
både daemonen och hela samlingen av program som hanterar
utskriftsspoolingen. Dessa är:
lpd
Spooling daemon. En av dessa kör för att kontrollera allt på en
maskin, OCH en körs per skrivare medan skrivaren skriver ut.
lpr
Användares spooling kommando. Lpr kontaktar lpd och stoppar in
ett nytt skrivarjobb i kön
lpq
Listar jobben i en skrivarkö.
lpc
Lpd system kontroll kommando. Med lpc kan du stoppa, starta,
omorganisera, etc skrivarköerna.
lprm
lprm tar bort et jobb ur skrivarkön.
Så hur sitter det ihop? Jo, när systemet startar upp, startas lpd. Den
skannar igenom filen /etc/printcap för att få reda på vilka skrivare
som den skall hantera köer för. Var gång någon kör lpr så kontaktar
lpr lpd genom /dev/printer, och matar lpd med både filen som skall
skrivas ut och information om vem som skriver och hur den skall
skrivas ut. lpd skriver så ut filen på den passande skrivare som står
på tur.
lp systemet var från början konstruerat när de flesta skrivare var
radskrivare - dvs, folk skrev mest vanlig ascii. Men det visar sig att
bara lite scriptjob behövs för att lpd skall fungera för dagens
utskriftsjob, som oftast är i PostScript, eller text, eller dvi,
eller...
7. Konfigurering, grunderna
7.1. Traditionell lpd konfiguration
Den minimala konfigureringen för lpd resulterar i ett system som kan
köa filer och skriva ut dem. Det tar ingen hänsyn till om skrivaren
förstår dem eller inte, och kommer förmodligen inte att leda till
attraktiva utskrifter. Men det är ett första steg mot att förstå hur
det funkar, så läs vidare!
För att lägga en skrivarkö till lpd måste du lägga till en post
(entry) i /etc/printcap, och skapa en ny katalog för skrivarkön (spool
directory) under /var/spool/lpd.
En post i /etc/printcap ser ut så här:
# LOCAL djet500
lp|dj|deskjet:\
:sd=/var/spool/lpd/dj:\
:mx#0:\
:lp=/dev/lp0:\
:sh:
Detta definierar en skrivarkö som kallas lp, dj, eller deskjet, köade
(spoolade) i katalogen /var/spool/lpd/dj, utan begränsning på
utskriftsjobbens storlek om skriver till enheten /dev/lp0 och som inte
lägger ett försättsblad (med namnet på den person som skriver ut,
m.m.) till utskriften.
Läs nu manualsidan (man-page) för printcap.
Ovanstående ser väldigt enkelt ut, men det finns en hake - såvida inte
jag sänder filer som som en desjet 500 förstår kommer denna deskjet
att skriva konstiga saker. Till exempel om vi skickar en vanlig Unix
text fil till en deskjet får vi en utskrift enligt följande:
This is line one.
This is line two.
This is line three.
osv. En PostScript fil som skrivs till denna kö resulterar i en vacker
listning av PostScript kommandon, utskrivna med denna trappstegseffekt
(staircase effect), men ingen användbar utskrift.
Tydligen behövs något mer, och detta är syftet med filtrering
(filtering). De mer observanta av er som läste manualsidan till
printcap kanske uppmärksammade spool-attributen if och of. Just if,
eller 'input-filter' är precis vad vi behöver här.
Om vi skriver ett litet script som lägger till vagnretur före radbyten
och kallar det filter kan trappstegseffekten elemineras. Vi måste
också lägga in en if rad i vår printcap-post här ovan:
lp|dj|deskjet:\
:sd=/var/spool/lpd/dj:\
:mx#0:\
:lp=/dev/lp0:\
:if=/var/spool/lpd/dj/filter:\
:sh:
Ett enkelt filterscript skulle kunna vara:
#!perl
# Raden ovan skall ha hela sökvägen till perl
# Scriptet måste vara körbart: chmod 755 filter
while(<STDIN>){chop $_; print "$_\r\n";};
# Eventuellt behöver du avsluta med att mata ut papperet: print "\f";
Om vi gjorde som ovan skulle vi få en skrivarkö till vilken vi kunde
skriva ut vanliga Unix textfiler och få ett meningsfullt resultat.
(Ja, det finns fyra miljoner bättre sätt att skriva detta filter men
få som är så illustrativa. Du uppmuntras att göra detta mer effek
tivt.)
Det enda kvarvarande problemet är det att det inte är alltför 'hett'
att skriva ut vanlig text - visst skulle det vara bättre att kunna
skriva ut PostScript och annan formaterad eller grafisk typ av
utskrift. Jo det är klart att det vore bättre, och det är inte svårt
att fixa till. Metoden är helt enkelt ett tillägg till ovanstående
radmatnings-fixar filter. Om du kan skriva ett filter som kan
acceptera godtyckliga filformat som input och producera DeskJet-kosher
output för var och en av dessa har du verkligen ett smart utskrifts
system.
Ett sådant filter kallas ett magic filter. Bry dig inte om att skriva
ett sådant själv såvida du inte skriver mycket underliga saker - Det
finns många redan skrivna åt dig på nätet. APS Filter är bland de
bästa, eller din Linuxdistribution kan ha ett
skrivarkonfigureringsprogram som gör detta väldigt enkelt.
7.2. Filrättigheter
På allmän begäran lägger jag in en lista på filrättigheterna på
intressanta filer i mitt system. Det finns flera bättre sätt att lösa
detta, idealiskt genom att använda bara SGID binärfiler och inte göra
allt SUID root, men så här var mitt system från början och det funkar
bra för mig. (Uppriktigt sagt, om din leverantör inte ens kan
leverera ett fungerande lpd så är du ute på djupt vatten).
-r-sr-sr-x 1 root lp /usr/bin/lpr*
-r-sr-sr-x 1 root lp /usr/bin/lprm*
-rwxr--r-- 1 root root /usr/sbin/lpd*
-r-xr-sr-x 1 root lp /usr/sbin/lpc*
drwxrwxr-x 4 root lp /var/spool/lpd/
drwxr-xr-x 2 root lp /var/spool/lpd/lp/
Lpd måste för närvarande köras som root så att den kan ansluta till
`low-numbered lp service port'. Den borde bli UID lp.lp eller något
sådant efter anslutning, men jag tror inte att den blir det. Det är
inte bra.
8. Skaffa utskriftsmjukvara
Många färdigskrivna filterpaket (och annan utskriftsrelaterad
mjukvara) finns tillgängliga från SunSite
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/printing/>. Program som
psutils, a2ps, mpage, dvitodvi, flpr, etc kan alla hittas där.
Ett tag fanns det flera olika mjukvarupaket ute som försökte göra
skrivarkonfigureringen enklare. De finns troligen kvar, men en av de
bästa och aktuellaste är Andreas Klemm's APS Filter paket, som har
menystyrd printcap konfigurerare och hanterar praktiskt taget alla
tänkbara typer av indata. Om din distributör inte skickar med ett
trevligt konfigureringsprogram, är APS Filter rätt väg.
9. Distributioners lösningar
Detta avsnitt är, per definition, inte komplett. Skicka gärna in
detaljer om din favoritdistribution.
9.1. Red Hat
Red Hat har ett grafiskt verktyg för skrivaradministration (i
kontrollpanelen) som kan lägga till nätverksskrivare och lokala
skrivare. Det låter dig välja en skrivartyp stödd av ghostscript och
en Unixenhetsfil att skriva till, och installerar en post i
/etc/printcap och skriver ett kort PostScript-och-ascii magic filter
baserat på gs och nenscript. Denna lösning fungerar ganska bra och
är enkel att konfigurera för vanligt förekommande fall.
9.2. Andra Distributioner
Snälla, skicka mig info om vad andra distributioner gör!
10. Ghostscript.
Ghostscript är ett otroligt betydelsefullt program för utskrifter
under Linux. De flesta unixprogram som genererar utskrifter genererar
PostScript, vilket oftast är ett $100 tillbehör till en skrivare.
Ghostscript, å andra sidan, är gratis, och genererar din skrivares
språk från PostScript. Kombinerat med ditt lpd input filter, får du en
virtuell PostScript skrivare och förenklar livet avsevärt.
Ghostscript finns i två versioner. Den kommersiella versionen av
Ghostscript, kallad Aladdin Ghostscript, får användas fritt för
personligt bruk men får inte distribueras med kommersiella
Linuxdistributioner. Den är generellt sätt ett år före den fria
versionen. Just nu till exempel så stöder den kommersiella Adobe
Acrobat's Portable Document Format, medan den äldre inte gör det.
Den fria versionen av Ghostscript är GNU Ghostscript, och är helt
enkelt en äldre version av Aladdin ghostscript som vänligt skänkts
till GNU. (Heder till Aladdin för detta arrangemang; flera
mjukvaruföretag borde stöda free software på detta sätt).
Vad du än gör med gs, var riktigt säker på att det körs med argumentet
för att omöjliggöra filaccess (-dSAFER). PostScript är ett komplett
programspråk, och ett dåligt PostScript program skulle kunna ge dig en
rejäl huvudvärk.
På tal om PDF, Adobe's Portable Document Format är faktiskt inte
mycket mer än organiserad PostScript i en komprimerad fil. Ghostscript
kan hantera PDF precis som PostScript. Så du kan bli den första i ditt
kvarter med en PDF kapabel skrivare.
10.1. Anropa Ghostscript
Vanligtvis körs ghostscript av vilket magic filter du än använder, men
i debuggingsyfte är det ofta lämpligt att köra det direkt.
gs -help ger dig en kort informativ lista på argument och tillgängliga
drivrutiner (observera att listan med drivrutiner är inkompilerad, och
inte huvudlistan på alla tillgängliga drivrutiner).
Du kan köra gs i testsyfte som: gs options -q -dSAFER
-sOutputFile=/dev/lp1 test.ps.
10.2. Ghostscript output justering
Det finns flera saker du kan göra om inte gs´s output blir till
belåtenhet (faktisk, kan du göra vad f..n som helst eftersom du har
källkoden).
10.2.1. Output placering och storlek
Placering, storlek och utseende av en bild på en sida kontrolleras av
de skrivarspecifika drivrutinen i ghostscript. Om utskriften på dina
sidor blir för hoptryckt och kort, eller utdragen och lång, eller för
stor med en faktor två, bör du titta i din drivrutins källkod och
justera vilka parametrar du än hittar. Olyckligtvis är alla
drivrutiner olika, så jag kan inte berätta vad du skall justera, men
de flesta är skapligt kommenterade.
10.2.2. Gamma, punktstorlekar, etc.
De flesta icke-laser skrivare lider av det faktum att deras punkter är
relativt stora. Detta resulterar i att bilder blir för mörka. Om du
upplever detta problem skall du använda din egen överföringsfunktion.
Skapa följande fil i ghostscripts lib-katalog och lägg dess namn till
gs anropet före själva filen. Du måste kanske finjustera värdena för
att passa din skrivare. Lägre värden resulterar i ljusare utskrift.
Framför allt om din skrivare använder en Floyd-Steinberg algoritm för
att rastera färger är troligen lägre värden ( 0.2 - 0.15 ) ett bra
val.
---8<---- gamma.ps ----8<---
%!
%transfer functions for cyan magenta yellow black
{0.3 exp} {0.3 exp} {0.3 exp} {0.3 exp} setcolortransfer
---8<------------------8<---
Det är också möjligt att fixa skrivare som har något typ av färgfel
genom att justera dessa värden. Om du gör något sådant rekommenderar
jag att du använder filen colorcir.ps, som finns med ghostscript (i
examples/ katalogen), som en provsida..
11. Hur man skriver ut på en skrivare över nätverket
En av finesserna med lpd är att den stöder utskrift över nätverket
till skrivare fysiskt anslutna till en annan maskin. Med en noggran
kombination av filter scripts och tillhörande program kan du använda
lpd till att på ett raktframt sätt skriva ut på skrivare anslutna till
alla sorters nätverk.
11.1. Till en Unix/lpd värd
För att låta andra maskiner skriva till din skrivare måste du lista
dem i /etc/hosts.equiv eller /etc/hosts.lpd. (Observera att
hosts.equiv medför andra effekter, var säker på att du vet vad du gör
innan du listar någon maskin där). Du kan tillåta bara vissa anvndare
på andra maskiner att skriva till din skrivare genom att använda rs
attributet; läs lpd manualsidan för information om detta.
11.1.1. Med lpd
För att skriva ut till en annan maskin skapar du en /etc/printcap post
som denna:
# REMOTE djet500
lp|dj|deskjet:\
:sd=/var/spool/lpd/dj:\
:rm=machine.out.there.com:\
:rp=printername:\
:lp=/dev/null:\
:sh:
Observera att det fortfarande finns en spoolkatalog på den lokala
maskinen som hanteras av lpd. Om den andra maskinen är upptagen eller
offline kommer utskriftsjobben att vänta i spoolkatalogen tills de kan
sändas.
11.1.2. Med rlpr
Du kan också använda rlpr för att skicka ett utskriftsjob direkt till
en kö på en annan maskin utan att behöva gå igenom krånglet med att
konfigurera lpd för att fixa det. Detta är användbart framför allt då
du skriver till olika skrivare bara någon enstaka gång. Från
introduktionen av rlpr:
Rlpr använder TCP/IP för att skicka utskriftsjobb till lpd servrar var
som helst i ett nätverk.
Till skillnad från lpr kräver rlpr *inte* att den andra skrivaren är
känd för maskinen som du vill skriva från (t.ex. genom /etc/printcap)
och kan därför anses vara mer flexibel och kräver mindre
administration.
rlpr kan användas överallt där traditionell lpr kan användas och är
bakåtkompatibel med traditionell BSD lpr.
Den största styrkan med rlpr är förmågan att skriva ut på fjärrenheter
*från var-som-helst till var-som-helst* utan att bry sig om hur det
andra systemet du vill skriva ut från är konfigurerat. Kan användas
som ett filter precis som traditionell lpr så att klienter som körs på
en avlägsen maskin som netscape, xemacs, etc, etc kan skriva ut till
din maskin med små ansträngningar.
Rlpr finns tillgängligt från SunSite
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/printing/>.
11.2. Till en Win95, WinNT, LanManager, eller Samba skrivare
Det finns en Print to Windows mini-HOWTO där ute som innehåller mer
info om detta än vad som finns här.
Det är möjligt att leda en lpd kö genom smbclient programmet (en del
av samba-sviten) till en TCP/IP baserad SMB print service. Samba
inkluderar ett script för detta som kallas smbprint. Kortfattat går
det till så att du lägger en konfigurationsfil för skrivaren i fråga i
spool katalogen och installerar smbprint scriptet som if.
/etc/printcap posten ser ut så här:
lp|remote-smbprinter:\
:lp=/dev/null:sh:\
:sd=/var/spool/lpd/lp:\
:if=/usr/local/sbin/smbprint:
Du skall läsa dokumentationen i smbprint scriptet för ytterligare
information om hur du konfigurerar detta.
Du kan också använda smbclient för att sända en fil direkt till ett
SMB printing system utan att blanda in lpd. Se manualsidan.
11.3. Till en NetWare Printer
ncpfs sviten inkluderar en funktion som kallas nprint som
tillhandahåller samma funktion som smbprint fast for NetWare. Du kan
skaffa ncpfs från SunSite. Utdrag ur LSM posten för version 0.16:
With ncpfs you can mount volumes of your netware server
under Linux. You can also print to netware print queues and
spool netware print queues to the Linux printing system. You
need kernel 1.2.x or 1.3.54 and above. ncpfs does NOT work
with any 1.3.x kernel below 1.3.54.
För att få nprint att fungera via lpd måste du skriva ett litet script
som skriver stdin på NetWare skrivaren och installera detta som if
till en lpd skrivarkö. Du får något som liknar:
sub2|remote-NWprinter:\
:lp=/dev/null:sh:\
:sd=/var/spool/lpd/sub2:\
:if=/var/spool/lpd/nprint-script:
nprint-scriptet borde se ut ungefär så här:
#! /bin/sh
# You should try the guest account with no password first!
/usr/local/bin/nprint -S net -U name -P passwd -q printq-name -
11.4. Till en EtherTalk (Apple) skrivare
Netatalk paketet innehåller någonting som liknar nprint och smbclient.
Andra har dokumenterat proceduren för att skriva till och från ett
Apple nätverk mycket bättre än vad jag någonsin kommer att göra, se
Linux Netatalk-HOWTO <http://thehamptons.com/anders/netatalk/>.
11.5. Till en HP eller annan ethernet skrivare
HP och några andra skrivare levereras med ett ethernet interface som
du kan skriva till direkt med lpd. Du skall följa instruktionerna som
följer skrivaren eller dess nätverskadapter. Generellt sett "kör"
dessa skrivare lpd och har en eller flera köer till vilka du kan
skriva. En HP, till exempel, borde fungera med en printcap post som:
lj-5|remote-hplj:\
:lp=/dev/null:sh:\
:sd=/var/spool/lpd/lj-5:\
:rm=printer.name.com:rp=raw:
HP Laserjet skrivare med Jet Direct interfaces har vanligtvis två
stycken inbyggda lpd köer - "raw" som accepterar PCL (och möjligtvis
PostScript) och "text" som accepterar ren ascii (och hanterar
automatiskt trappstegseffekten). Om du har en JetDirect Plus3 tre-
portsburk, heter köerna "raw1", "text2", o.s.v.
I en storskalig miljö, framför allt där inte alla skrivare stöder
PostScript, kan det vara lämpligt att utse en speciell skrivarserver
till vilken alla maskiner skriver och på vilken alla ghostscript jobb
körs.
Detta låter också din Linuxburk att agera som en spool server till
skrivaren så att dina nätverksanvändare snabbt kan avsluta sina
utskriftsjobb och forsätta med annat utan att vänta på att skrivaren
skall skriva ut något som någon annan har skickat.
För att åstadkomma detta, sätt upp en kö på din Linuxburk som pekar på
den ethernetutrustade HP LJ (som ovan). Sen konfigurerar du alla
klienter på ditt LAN att skriva till denna kö (ex. lj-5 i exemplet
ovan).
Till en del HP nätverksskrivare behöver troligen inte
försättsbladsinställningen skickas av klienterna, du kan stänga av
deras internt genererade försättsblad genom att 'telnetta' till
printern, trycka retur två gånger, skriva "banner: 0" följt av "quit".
Det finns flera inställningar som du kan ändra på detta vis, skriv "?"
för att se en lista.
11.5.1. Till äldre HPs
En del skrivare (och skrivarrutiner i nätverk som "black boxes")
stöder bara ett dåligt litet icke-protokoll med rena TCP anslutningar.
Att märka i denna kategori är tidiga JetDirect (inkluderande en del
JetDirectEx) kort. Kortfattat, för att skriva till skrivaren måste du
öppna en TCP anslutning till skrivaren på en speciell port (vanligtvis
9100 eller 9100, 9101, 9102 för tre-ports) och stoppa in ditt
utskriftsjobb i skrivaren. Detta kan, bland annat, implementeras med
Perl:
#!/usr/bin/perl
# Thanks to Dan McLaughlin for writing the original version of this
# script (And to Jim W. Jones for sitting next to Dan when writing me
# for help ;)
$fileName = @ARGV[0];
open(IN,"$fileName") || die "Can't open file $fileName";
$dpi300 = "\x1B*t300R";
$dosCr = "\x1B&k3G";
$ends = "\x0A";
$port = 9100 unless $port;
$them = "bach.sr.hp.com" unless $them;
$AF_INET = 2;
$SOCK_STREAM = 1;
$SIG{'INT'} = 'dokill';
$sockaddr = 'S n a4 x8';
chop($hostname = `hostname`);
($name,$aliases,$proto) = getprotobyname('tcp');
($name,$aliases,$port) = getservbyname($port,'tcp')
unless $port =~ /^\d+$/;;
($name,$aliases,$type,$len,$thisaddr) =
gethostbyname($hostname);
($name,$aliases,$type,$len,$thataddr) = gethostbyname($them);
$this = pack($sockaddr, $AF_INET, 0, $thisaddr);
$that = pack($sockaddr, $AF_INET, $port, $thataddr);
if (socket(S, $AF_INET, $SOCK_STREAM, $proto)) {
# print "socket ok\n";
}
else {
die $!;
}
# Give the socket an address.
if (bind(S, $this)) {
# print "bind ok\n";
}
else {
die $!;
}
# Call up the server.
if (connect(S,$that)) {
# print "connect ok\n";
}
else {
die $!;
}
# Set socket to be command buffered.
select(S); $| = 1; select(STDOUT);
# print S "@PJL ECHO Hi $hostname! $ends";
# print S "@PJL OPMSG DISPLAY=\"Job $whoami\" $ends";
# print S $dpi300;
# Avoid deadlock by forking.
if($child = fork) {
print S $dosCr;
print S $TimesNewR;
while (<IN>) {
print S;
}
sleep 3;
do dokill();
} else {
while(<S>) {
print;
}
}
sub dokill {
kill 9,$child if $child;
}
11.6. Köra ett if för fjärrskrivare
En underlighet men lpd är att if inte körs för fjärranslutna skrivare.
Om du finner att du behöver köra ett if, så kan du göra detta genom
att konfigurera en dubbel kö och köa om jobbet. Som ett exempel
studera följande printcap:
lj-5:\
:lp=/dev/null:sh:\
:sd=/var/spool/lpd/lj-5:\
:if=/usr/lib/lpd/filter-lj-5:
lj-5-remote:lp=/dev/null:sh:rm=printer.name.com:\
:rp=raw:sd=/var/spool/lpd/lj-5-raw:
belyst av detta filter-lj-5 script:
#!/bin/sh
gs <options> -q -dSAFER -sOutputFile=- - | \
lpr -Plj-5-remote -U$5
Argumentet -U till lpr fungerar bara om lpr körs som en daemon och
sätter begärarens namn för jobbet i den andra kön på rätt sätt. Du bör
använda en mer rubust metod för att få användarnamnet eftersom det i
vissa fall inte är argument 5. Se manualsidan för printcap.
11.7. Från Windows.
Att skriva från en Windows (eller förmodligen OS/2) klient till en
Linuxserver är direkt stödd över SMB genom användande av SAMBA
paketet, som dessutom stöder fildening av ditt Linux filsystem till
Windowsklienter.
Samba inkluderar en ganska komplett dokumentation, och det finns en
bra Samba FAQ som också täcker det. Du kan antingen konfigurera ett
magic filter på Linuxburken och skriva PostScript till detta eller
springa runt och installera skrivarspecifica drivrutiner på alla
Windowmaskiner och ha en kö för dem utan något filter. Att förlita sig
på Windows drivrutiner kan i en del fall leda till bättre utskrifter,
men ar mer administrativt krävande om det är många Windowsmaskiner. Du
bör testa PostScript först.
11.8. Från en Apple.
Netatalk stöder utskrift från Apple klienter över EtherTalk. Se
Netatalk HOWTO Page <http://thehamptons.com/anders/netatalk/> för mer
information.
11.9. Från Netware.
ncpfs paketet inkluderar en daemon som heter pserver som kan användas
till att serva en NetWare skrivarkö. Vad jag har förstått kräver ett
sådant system "Bindery-Based NetWare" d.v.s. 2.x, 3.x eller 4,x med
"bindery access" aktiverad.
För ytterligare information om ncpfs och dess pserver progam, se the
ncpfs FTP site <ftp://ftp.gwdg.de/pub/linux/misc/ncpfs/>.
12. Windows-only skrivare
Som jag tidigare nämnt är en del skrivare i sig inte stödda i Linux
eftersom de inte talar normalt skrivarspråk utan istället använder
datorns CPU för att skapa bitmappar som sedan skickas till skrivare i
en bestämd hastighet. I några få fall talar dessa skrivare också något
normalt, som PCL, men oftast inte. I en del (verkligt lågklass) fall
använder inte skrivaren ens en normal parallellanslutning utan
förlitar sig på att tillverkarens drivrutin skall emulera hur
hårdvaran skall uppföra sig (det viktigaste är handskakningen
`handshaking').
I alla fall, det finns några få trix att komma runt problemet om du
har fastnat med en sådan otrevlighet.
12.1. Ghostscripts Windowsbaserade omdirigerare
Det finns nu en Windows skrivardrivrutin tillgänglig (heter mswinpr2)
som kör ett skrivarjobb genom Ghostscript innan det slutligen skriver
ut det. (Istället för ett if filter i Unix's LPD). Det finns också en
ny Ghostscript drivrutin som skriver genom att använda Windows GDI
anrop. Tillsammans, bör detta tillåta en Windows maskin att skriva
PostScript till en Windows-only skrivare genom tillverkarens
drivrutin.
Om du får det att funka, kan du följa instruktionerna ovan för att
skriva till en Windows skrivare över nätverket från Linux för att låta
Unix (och andra Windows, Mac, etc) värdar att skriva till din
otrevliga skrivare.
Det skall sägas att jag aldrig testat detta eftersom jag inte har
någon Windowsskrivare, så du får testa själv. All inblandad mjukvara
skall gå att hitta på Ghostscript's hemsida (se länkarna i
Ghostscriptavsnittet i detta dokument).
12.2. Programmet pbm2ppa
En del HP skrivare använder "Printing Performance Architecture"
(marknadsföringsspråk för "vi är för billiga för att implementera
PCL"). Detta stöds via en omväg över pbm2ppa översättaren, skriven av
Tim Norman. Vanligtvis använder du Ghostscript för att översätta
PostScript till en bitmappad bild i pbm format och sedan använder
pbm2ppa för att översätta denna till ett skrivarspecifikt ppa format
klart för att dumpas till skrivaren. Detta program kan också ha kommit
i en Ghostscript drivare vid det här laget.
ppa mjukvaran kan hämtas från the ppa home page
<http://www.rpi.edu/~normat/technical/ppa/>. pbm2ppa stöder en del
modellar av HP 720, 820, och 1000; läs dokumentationen som följer med
paketet för detaljer om ppa skrivarstöd.
13. Hur skriver man ut till en fax.
13.1. Med ett faxmodem
Det finns ett flertal faxprogram där ute som låter dig faxa och ta
emot dokument. Ett av de mest komplexa är Sam Leffler's HylaFax,
tillgängligt från ftp.sgi.com. Det stöder allt från flera modem till
broadcasting (=sända till flera samtidigt).
SuSE levererar en Java HylaFax klient som påstås fungera på vilken
Java plattform som helst (inkluderande Windows och Linux). Det finns
också icke-Java fax klienter till de flesta plattformar, Linux kan med
största sannolikhet hantera dina nätverks fax behov.
Dessutom finns, och ett bättre val för de flesta Linuxburkar, efax,
ett enkelt program som skickar fax. Getty-programmet mgetty kan ta
emot fax (och till och med voicemail på en del modem!).
13.2. Använda Remote Printing Service
Det finns en experimentell service som låter dig sända ett e-
postmeddelande som innehåller det du vill skriva ut på en fax
någonstans. Trevliga format som postscript stöds, så även om global
täckning är gles kan detta vara en användbar service. För ytterligare
information om att skriva ut till en fax via remote printing service,
se Remote Printing WWW Site <http://www.tpc.int/>.
14. Hur generar jag något värt att skriva ut.
Här går vi in i ett riktigt råttbo av mjukvara. Normalt kan Linux köra
flera typer av binärfiler med varierande grad av framgång: Linux/x86,
Linux/Alpha, Linux/Sparc, Linux/foo, iBCS, Win16/Win32s (med dosemu
och, någon dag, med Wine), Mac/68k (med Executor), och Java. Jag
kommer bara att ta upp rena Linux och vanliga Unix program.
Till Linux självt faller valet oftast begränsat till de program som
normalt finns till Unix:
14.1. Markeringsspråk (Markup languages)
De flesta markeringsspråk passar bäst till stora eller repetitiva
projekt där du vill att datorn skall ta hand om layouten av texten för
att göra den enhetlig. Att försöka göra ett snyggt tecken i ett
markeringspråk kommer förmodligen att göra ont...
nroff
Detta var ett av de första markeringsspråken till Unix.
Manualsidorna är de vanligaste exemplen på jobb som formaterats
med *roff macros; många älskar dem, men nroff har, åtminstone
för mig, en krångligare syntax än nödvändigt, och är förmodligen
ett dåligt val för nya arbeten. Det är dock värt att veta att
du kan typsätta en manualsida direkt till postscript med groff.
De flesta man kommandon gör det åt dig med man -t foo | lpr.
TeX
TeX, och macropaketet LaTeX, är en av de mest använda
markeringsspråken använda i Unix. Tekniska arbeten skrivs ofta i
LaTeX eftersom det verkligen underlättar layoutproblem och är
forfarande ett av de få ordbehandlar system som stöder matematik
både komplett och bra. TeX's output format är dvi, som
konvereras till PostScript eller Hewlett Packard's PCL med dvips
eller dvilj.
SGML
Det finns åtminstone en fri sgml analyserare för Unix och Linux;
den formar grunden för Linuxdoc-SGML's egna dokumentsystem. Det
kan stödja andra DTD´s (dokument-typ-deklarationer) också.
HTML
Någon föreslog att man för enkla projekt kan skriva i HTML och
sedan skriva ut med Netscape. Jag håller inte med, men det står
för mig.
14.2. WYSIWYG Ordbehandlare
Det är inte längre någon brist på WYSIWYG ordbehandlings mjukvara.
Flera kompletta Office paket finns tillgängliga. Ett av dem är gratis
för personligt bruk (StarOffice).
StarOffice
Ett tyskt företag distribuerar StarOffice på Internet gratis för
Linux. Detta fullfjädrade office paket har allt du kan förvänta
dig, och du slår inte priset. Det finns en mini-HOWTO där ute
som beskriver hur du skaffar och installerar det. Det generear
PostScript eller PCL så det fungerar med i stort sätt alla
skrivare som normalt fungerar med Linux.
LyX
LyX är ett skal till LaTeX som verkar mycket lovande. Se the LyX
Homepage <http://www.lyx.org/> för mer information. Det finns en
KDE version av LyX som heter KLyX. Författaren till Lyx och
upphovsmannen till KDE är samma person.
The Andrew User Interface System
AUIS inkluderar ez, en WYSIWYG-liknande editor med de vanligaste
ordbehandlings tillbehören, HTML kapabilitet coh full MIME e-
post och newsgroup stöd. Tyvärr underhålls inte AUIS längre.
Koffice
The KDE project arbetar på en hel office svit. Jag tror inte att
den är redo för att presenteras ännu.
GNOME
The GNOME project arbetar också på några GNU-licensierade
office-verktyg. Inget finns tillgängligt ännu, dock.
Kommersiella alternativ
Åtminstone Caldera och Red Hat säljer programpaket innehållande
de vanliga office applikationerna som en WYSIWYG ordbehandlare
och ett kalkylprogram. Jag antar att de gör ett snyggt jobb, men
jag har aldrig testat dem. Jag tror att Caldera säljer Sun's
WABI också, så du kan förmodligen köra någonting som MS Office
under det om du måste integrera med andras filer.
Jeff Phillips <jeff@I_RATUS.org> använder Caldera's WordPerfect
för Linux (på Slackware, av alla) och säger att det fungerar
bra. Det inkluderar tydligen inbyggt skrivarstöd, som man borde
förvänta sig. Caldera borde ha mer information på
<http://www.caldera.com/>. Du kan också köpa en nyare version av
WordPerfect direkt från en av Corels utvalda Unix
återförsäljare.
RedHat och SuSE levererar ett paket som heter Applixware; du
hittar deras hemsida på <http://www.redhat.com/>. Applix finns
tillgänglig till många plattformar och inkluderar,
kalkylprogram, ordbehandlingsprogram, presentationspaket, osv.
Det finns en separat version av Applix tillgänglig i Java som
heter ApplixAnyWhere, jag antar att den är ganska lika som den
andra men långsammare och med mindre finesser.
Andra handlare kan gärna skicka mig en rad med deras
erbjudanden.
15. Förhandsgranskning av utskrivbara saker på skärmen.
Nästan allt du kan skriva ut kan också förhandsgranskas på skärmen.
15.1. PostScript
Ghostscript har en X11 drivrutin som fungerar bäst under kontroll av
PostScript förhandsgranskaren Ghostview. De senaste versionerna av
dessa program borde kunna visa PDF filer också. Märk att gv har bytt
ut den gamla förhandsgranskaren "Ghostview", det nya
användargränssnittet är mycket snyggare och har mer finesser än det
enkla gamla Athena gränssnittet.
15.2. TeX dvi
TeX DeVice Independant filer kan förhandsgranskas under X11 med xdvi.
Moderna versioner av xdvi anropar ghostscript för att rendera
PostScript specialare.
En VT100 drivrutin finns också. Den heter dgvt. Tmview fungerar med
Linux och svgalib, om det är allt du kan åstadkomma.
15.3. Adobe PDF
Adobe's Acrobat Reader finns till Linux; ladda bara hem den från deras
hemsida <http://www.adobe.com/>.
Du kan även använda xpdf, som är freeware och levereas med källkod,
och jag tror att Ghostview stöder visning av PDF filer med gs under
X11 vid den här tiden.
16. Seriella skrivare under lpd
16.1. Konfigurera i printcap
Lpd tillhandahåller fem attribut vilka du kan sätta i /etc/printcap
för att styra inställningarna av den seriella port som skrivaren
sitter på. Läs printcap manualsidan och notera betydelsen av br#, fc#,
xc#, fs# och xs#. De siste fyra av dessa attribut är bitmaps som
indikerar inställningarna för att använda porten. Till exempel br#
atrributet är helt enkelt baudtalet t.ex. `br#9600'.
Det är väldigt enkelt att översätta från stty inställningar till
printcap argumentinställningar. Om du behöver, titta i manualsidan för
stty nu.
Använd stty för att konfigurera skrivarporten så att du kan `cat' en
fil till den och den skrivs ut korrekt. Då här ser `stty -a' ut för
min skrivarport:
dina:/usr/users/andy/work/lpd/lpd# stty -a < /dev/ttyS2
speed 9600 baud; rows 0; columns 0; line = 0;
intr = ^C; quit = ^\; erase = ^?; kill = ^U; eof = ^D; eol = <undef>;
eol2 = <undef>; start = ^Q; stop = ^S; susp = ^Z; rprnt = ^R; werase = ^W;
lnext = ^V; min = 1; time = 0;
-parenb -parodd cs8 hupcl -cstopb cread -clocal -crtscts
-ignbrk -brkint -ignpar -parmrk -inpck -istrip -inlcr
-igncr -icrnl ixon -ixoff -iuclc -ixany -imaxbel
-opost -olcuc -ocrnl -onlcr -onocr -onlret -ofill -ofdel nl0 cr0 tab0
bs0 vt0 ff0
-isig -icanon -iexten -echo -echoe -echok -echonl -noflsh -xcase
-tostop -echoprt -echoctl -echoke
De enda skillnaderna mellan denna och det sätt porten initieras vid
systemstarten är -clocal, -crtscts, och ixon. Din port kan vara annor
lunda beroende på hur din skrivare gör flödeskontroll.
Du använder faktiskt stty på ett på någotvis udda sätt. Eftersom stty
kör mot terminalen som är kopplad till dess standard input, använder
du det till manipulera en given serieport genom att använda tecknet
`<' enligt ovan.
När du väl fått stty inställningarna rätt, så att `cat fil >
/dev/ttyS2' (i mitt fall) sänder filen till skrivaren, tittar du i
filen /usr/src/linux/include/asm-i386/termbits.h. Denna innehåller en
en hel del #defines och några structs. (Du kanske vill `cat'a denna
fil till skrivaren (det funkar ju nu, eller hur?) och använda den som
ett kladdpapper) Gå till sektionen som börjar med
/* c_cflag bit meaning */
#define CBAUD 0000017
Denna sektion listar betydelsen av fc# och fs# bitarna. Du kommer att
märka att namnen där (efter baudtalen) matchar en av raderna av stty
output. Sa jag inte att detta skulle bli enkelt?
Notera vilken av inställningarna som inleds med ett - i din stty
output. Summera ihop alla dessa siffror (de är oktala). Detta
representerar de bitar som du vill "clear"a, så resultatet är din fc#
möjlighet. Naturligvis, kom ihåg att du kommer att sätta dessa bitar
direkt efter du har "clear"at, så du kan använda `fc#0177777' (Det gör
jag).
Nu gör du detsamma för inställningarna (listade i denna sektion) som
inte har ett - före dem i din stty output. I mitt exempel är de
viktiga CS8 (0000060), HUPCL (0002000), och CREAD (0000200). Notera
också argumenten för ditt baudtal (mitt är 0000015). Lägg ihop dessa,
och i mitt exempel får du 0002275. Det skall in i din fs# möjlighet
(`fs#02275' funkar bra i mitt exempel).
Gör samma sak med set och clear för nästa sektion av include filen,
"c_lflag bits". I mitt fall behövde jag inte "set"a något så jag
använde bara `xc#0157777' och `xs#0'.
16.2. Äldre seriella skrivare som tappar tecken
Jon Luckey pekar ut att några äldre seriella skrivare med billiga
seriella interface och små buffers verkligen menar stopp när de säger
så med flödeskontrollen. Han kom på att stänga av FIFO'n på hans
Linuxburks 16550 serieportar med setserial fixade problemet med
tappade tecken (du till synes bara specificerar uart typen till 8250
för åstadkomma detta).
17. Tack till
smbprint informationen är från en artikel av Marcel Roelofs
<marcel@paragon.nl>.
nprint informationen för att använda Netware skrivare tillhandahölls
av Michael Smith <mikes@bioch.ox.ac.uk>.
Seriella skrivare under lpd sektionen är från Andrew Tefft
<teffta@engr.dnet.ge.com>.
Stoffet om gammas och sådant för gs skickades in av Andreas
<quasi@hub-fue.franken.de>.
De två paragraferna om 30 sekunders closing_wait för den seriella
drivrutinen tillhandahölls av Cris Johnson <cdj@netcom.com>.
Robert Hart skickade in några utmärkta paragrafer om konfigureringen
av en utskriftsserver till nätverks HPs som jag använde ordagrant.
Och speciellt tack till er dussin på dussin som påpekat stavfel,
brustna URL:er och fel i dokumentet över åren.
distrib
>
Mandriva
>
9.1
>
ppc
>
media
>
contrib
>
by-pkgid
>
3d425e1e545e57bba7e595fbd248db86
>
files
>
15
