Sophie: howto-text-sv-9.0-1mdk noarch

howto-text-sv-9.0-1mdk.noarch.rpm

The Linux Tips HOWTO
Paul Anderson, paul@geeky1.ebtech.net. Svensk översättning:
Linus Åkerlund, uxm165t@tninet.se.
v3.1, 26 December 1997. Svensk översättning: 24 juni 1998.

Denna HOWTO innehåller sådana där tips och trick som är svåra att
hitta och som gör Linux en aning trevligare.
______________________________________________________________________

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Översättarens anmärkningar

2. Korta tips

2.1 Praktiskt syslog-trick
2.2 Skalprogram för att läsa de där komprimerade HOWTOna
2.3 Finns det tillräckligt med ledigt minne?
2.4 Verktyg för att rensa upp i dina loggfiler
2.5 Praktiskt skalprogram för att städa upp core-filer
2.6 Flytta kataloger mellan filsystem.
2.7 Ta reda på vilka kataloger som är störst.
2.8 Linux Gazette
2.9 Hänvisning till en patch till GNU Make 3.70 för att ändra VPATH-beteendet.
2.10 Hur får jag mitt system att inte köra fsck efter varje bootning?
2.11 Hur man undviker fsck orsakade av "device busy" då man bootar om.
2.12 Hur du hittar de största filerna på din hårddisk.
2.13 Hur du skriver ut sidor med marginal för hålslag.
2.14 Ett sätt att söka igenom filträd efter ett visst reguljärt mönster.
2.15 Ett skalprogram för att städa upp efter program som skapar autosave- och backup-filer.
2.16 Hur du tar reda på vilken process som äter mest minne.
2.17 Ställa in vi för C-programmering
2.18 Varför hänger sig sendmail i fem minuter då man startar RedHat?
2.19 Hur ställer jag in RedHat så att det använder färg-ls?
2.20 Hur tar jag reda på vilket bibliotek i /usr/lib som innehåller en viss funktion?

3. Detaljerade tips

3.1 Dela swap-partition mellan Linux och Windows.
3.2 Desperat undelete.
3.3 Hur du använder immutable-flaggan.
3.4 Ett förslag om vad du ska stoppa in nya grejer.
3.5 Konvertera alla filer i en katalog till små bokstäver.
3.6 Några tips för nya systemadministratörer
3.7 Hur du ställer in in xdms väljare för host-val.

______________________________________________________________________

1. Inledning

Vällkommen till Linux Tips HOWTO, en lista av trevliga små trick och
optimeringar som gör Linux roligare. Allt jag har här just nu är tips
som jag tagit direkt ur eget huvud och tips från den gamla Tips-HOWTOn
(varför ta bort ett bra tips?). Så skicka alla dina favorit-trick och
-tips till mig så att jag kan ta med dem i nästa Tips-HOWTO.

Paul Anderson Ansvarig för Linux TIPS HOWTO

panderso@ebtech.net

1.1. Översättarens anmärkningar

Precis som vanligt så kan det finnas tveksamma översättningar och
sådant i det här dokumentet. Några kanske vill att jag ska översätta
t.ex. variabler i skalprogram till svenska, vilket jag inte gjort.
Alla som har synpunkter är välkomna att höra av sig till mig på
uxm165t@tninet.se.

2. Korta tips

2.1. Praktiskt syslog-trick Paul Anderson, ansvarig för Tips-HOWTOn

Ändra i din /etc/syslog.conf och lägg in följande rad:

# Skicka allt till tty8
*.* /dev/tty8

En sak att tänka på: KOM IHÅG ATT ANVÄNDA TABBAR! syslog gillar inte
mellanslag...

2.2. Skalprogram för att läsa de där komprimerade HOWTOna Didier
Juges, dj@destin.nfds.net

Från en nybörjare till en annan kommer här ett kort skalprogram som
gör det enklare att läsa HOWTO-dokument. Mina HOWTOn finns i
/usr/doc/faq/howto/ och är gzippade. Filnamnen är XXX-HOWTO.gz, där
XXX är ämnet. Jag skapade följande skalprogram, vilket heter "howto",
i katalogen /usr/local/sbin:

______________________________________________________________________
#!/bin/sh
if [ "$1" = "" ]; then
ls /usr/doc/faq/howto | less
else
gunzip -c /usr/doc/faq/howto/$1-HOWTO.gz | less
fi
______________________________________________________________________

När det anropas utan argument så visar det en lista över de
tillgängliga HOWTOna. När det sedan anropas med första delen av ett
filnamn (innan bindestrecket) som argument så zippar det upp (och
behåller originalet intakt) och visar dokumentet.

För att t.ex. läsa Serial-HOWTO.gz, skriv:

$ howto Serial

2.3. Finns det tillräckligt med ledigt minne? Hans Zoebelein,
zocki@goldfish.cube.net

Här kommer ett kort skalprogram, vilket då och då kollar om det finns
tillräckligt med ledigt utrymme tillgängligt på vad som helst som
dyker upp i mount (hårddiskar, cdrom, disketter osv.).

Om utrymmet tar slut så visas ett meddelande var Xte sekunde på
skärmen och ett e-brev skickas för varje full enhet.

______________________________________________________________________
#!/bin/sh

#
# $Id: check_hdspace,v 1.18 1996/12/11 22:33:29 root Exp root $
#

#
# När jag gick mystiska felmeddelanden under en kompilering och
# tmp-filer fyllde upp mina diskar, skrev jag detta för att få en
# varning innan diskarna blir fulla.
#
# Om det här räddar dina servrar från att explodera, skicka ett
# e-brev till zocki@goldfish.cube.net och prisa mig.
# Om din brinner upp på grund av det så är jag ledsen, men jag
# har varnat dig: inga kompensationer.
# Om du vet hur man hanterar sed så kan du förlåta mig :)

#
# Stoppa in det och glöm det: Stoppa 'check_hdspace &' i rc.local.
# Kollar efter ledigt utrymme på enheter varje $SLEEPTIME sekunder.
# Du kan till och med kolla disketter och bandenheter. :)
# Om det finns mindre än $MINFREE (kb) utrymme, så echo-as en varning
# och ett e-brev skickas för varje aktuell enhet till $MAIL_TO_ME.
# Om det återigen finns mer fritt utrymme än vad som är satt som gräns
# så skickas ett nytt e-brev.
#

# ATT GÖRA: Olika $MINFREE för olika enheter.
# Rensa ut gammalt skräp ur /*tmp-kataloger om utrymmet tar slut.

DEVICES='/dev/sda2 /dev/sda8 /dev/sda9' # enhet; lägg in diskar här
MINFREE=20480 # kb; varning under detta
SLEEPTIME=10 # sek; sov mellan kollarna
MAIL_TO_ME='root@localhost' # dåre; vem som får mail

# ------- inga ändringar behövs under denna rad (förhoppningsvis :) -------

MINMB=0
ISFREE=0
MAILED=""
let MINMB=$MINFREE/1024 # jepp, vi är strikta :)

while [ 1 ]; do
DF="`/bin/df`"
for DEVICE in $DEVICES ; do
ISFREE=`echo $DF | sed s#.\*$DEVICE" "\*[0-9]\*""\*[0-9]\*" "\*## | sed s#" ".\*##`

if [ $ISFREE -le $MINFREE ] ; then
let ISMB=$ISFREE/1024
echo "VARNING: $DEVICE endast $ISMB mb ledigt." >&2
#echo "mera prylar här" >&2
echo -e "\a\a\a\a"

if [ -z "`echo $MAILED | grep -w $DEVICE`" ] ; then
echo "VARNING: $DEVICE endast $ISMB mb ledigt. (Gränsen satt till $MINMB mb)" \
| mail -s "VARNING: $DEVICE endast $ISMB mb ledigt!" $MAIL_TO_ME
MAILEDH="$MAILED $DEVICE"
MAILED=$MAILEDH
# lägg in annat, som städning av */tmp-
# kataloger, här
fi
elif [ -n "`echo $MAILED | grep -w $DEVICE`" ] ; then
# Bort med mailed-markeraren om det finns
# tillräckligt med utrymme igen, så att vi
# kan skicka nya e-brev.
MAILEDH="`echo $MAILED | sed s#$DEVICE##`"
MAILED=$MAILEDH
fi

done
sleep $SLEEPTIME

done
______________________________________________________________________

2.4. Verktyg för att rensa upp i dina loggfiler Paul Anderson,
ansvarig för Tips-HOWTOn

Om du är so mjag så har du en lista med 250 prenumeranter, plus mer än
100 meddelanden per dag som kommer med UUCP. Tja, vad ska en hacker
göra med sina enorma loggfiler? Installera chklogs. Chklogs är
skrivet av Emilio Grimaldo, grimaldo@panama.iaehv.ln, och den senaste
versionen (1.8) är tillgänglig via ftp från
frp.iaehv.ln:/pub/users/grimaldo/chklogs-1.8.tar.gz. Det förklarar
ganska bra självt hur du ska installera det (du ska naturligtvis även
ta en titt på informationen i doc-katalogen). När du har isntallerat
det ska du lägga till följande i crontab:

# Kör chklogs klockan 9 varje dag.
00 21 * * * /usr/local/sbin/chklogs -m

När du ändå håller på, glöm inte att tala om för programmeraren vilket
trevligt program det är :).

2.5. Praktiskt skalprogram för att städa upp core-filer Otto Hammer
smith, ohammers@cu-online.com

Skapa en fil som heter rmcores (författaren kallar det handle-cores)
med följande innehåll:

______________________________________________________________________
#!/bin/sh
USAGE="$0 <directory> <message-file>"

if [ $# != 2 ] ; then
echo $USAGE
exit
fi

echo Tar bort...
find $1 -name core -atime 7 -print -exec rm {} \;

echo skickar e-brev
for name in `find $1 -name core -exec ls -l {} \; | cut -c16-24`
do
echo $name
cat $2 | mail $name
done
______________________________________________________________________

Sedan gör du så att ett cron-jobb kör det då och då.

2.6. Flytta kataloger mellan filsystem. Alan Cox,
A.Cox@swansea.ac.uk

Ett snabbt sätt att flytta ett helt filträd från en disk till en annan
är

(cd /käll/katalog && tar cf - . ) | (cd /dest/katalog && tar xvfp -)

[ Byt från cd /käll/katalog; tar...osv. för att förhindra möjligheten
att katalogen förstörs om en olycka inträffar. Tack till Jim Dennis,
jadestar@rahul.net, för att han gjorde mig uppmärksam på detta.
-Ansvarige. ]

2.7. Ta reda på vilka kataloger som är störst. Mick Ghazey,
mghazey@miso.lowdown.com

Har du någonsin funderat på vilka kataloger som är de största på din
dator? Så här tar du reda på det:

du -S | sort -n

2.8. Linux Gazette

Kudos till John Fisk som grundade Linux Gazette. Det är en suverän e-
tidning och den är GRATIS!!! Vad mer kan du önska dig? Ta en titt på:

http://www.ssc.com/lg

Förresten så visar det sig att (1) LG utges nu varje månad och (2)
John Fisk har inte längre hand om det, utan människorna på SSC.

2.9. Hänvisning till en patch till GNU Make 3.70 för att ändra VPATH-
beteendet. Ted Stern, stern@amath.washington.edu

Jag vet inte om många har detta problem, men det finns en egenskap hos
GNU Make version 3.70 som jag inte tycker om. Det är att VPATH beter
sig udnerligt om du anger en absolut sökväg. Det finns en extremt
stabil patch för att fixa detta, vilken du kan få från Paul D. Smith
<psmith@wellfleet.com>. Han publicerar dokumentationen och patchen i
nyhetsgruppen gnu.utils.bug efter varje uppdatering av GNU Make. Själv
lägger jag till den här patchen och kompilerar om gmake på varje
system jag har tillgång.

2.10. Hur får jag mitt system att inte köra fsck efter varje boot
ning? Dale Lutz, dal@wimsey.com

F: Hur får jag e2fsck att inte kolla min hårddisk varenda gång jag
bootar om?

S: När du kompilerar om kärnan så markeras filsystemet som "smutsigt"
(dirty) och din hårddisk kommer då kollas efter varje ombootning. För
att fixa detta kör du:

rdev -R /zImage 1

Detta fixar kärnan, så att den inte längre är övertygad om att
filsystemet är smutsigt.

Obs: Om du använder lilo, lägg till read-only till Linux-avdelningen i
din konfigureringsfil för lilo (vanligtvis /etc/lilo.conf).

2.11. Hur man undviker fsck orsakade av "device busy" då man bootar
om. Jon Tombs, jon@gtex02.us.es

Om du ofta får "device busy"-fel som gör att filsystemet måste gå
igenom en fsck, då du kör shutdown, så kommer här en enkel lösning:

Lägg till raden

mount -o remount,ro /mount.dir

till /etc/rc.d/init.d/halt eller /etc/rc.d/rc.0.

Gör detta för varje monterat filsystem utom /, innan anropet till
umount -a. Detta betyder att om shutdown av någon anledning misslyckas
med att döda alla processer och avmontera alla diskar så kommer de
fortfarande att vara rena då du bootar om. Detta spar en massa tid för
mig då jag bootar om.

2.12. Hur du hittar de största filerna på din hårddisk. Simon Amor,
simon@foobar.co.uk

ls -l | sort +4n

Om du har väldigt dåligt med utrymme så funkar även det följande, men
kan ta en hel del tid:

cd /
ls -lR | sort +4n

2.13. Hur du skriver ut sidor med marginal för hålslag. Mike Dickey,
mdickey@thorplus.lib.purdue.edu

______________________________________________________________________
#!/bin/sh
# /usr/local/bin/print
# en enkel formatterad utskrift, för att att låta någon
# ta hål på utskriften och sätta den i en pärm

cat $1 | pr -t -o 5 -w 85 | lpr
______________________________________________________________________

2.14. Raul Deluth Miller, rockwell@nova.umd.edu Ett sätt att söka
igenom filträd efter ett visst reguljärt mönster.

Jag kallar detta skalprogram "forall". Använd det så här:

forall /usr/include grep -i ioctl
forall /usr/man grep ioctl

Här kommer forall:

______________________________________________________________________
#!/bin/sh
if [ 1 = `expr 2 \> $#` ]
then
echo Usage: $0 dir cmd [optargs]
exit 1
fi
dir=$1
shift
find $dir -type f -print | xargs "$@"
______________________________________________________________________

2.15. Ett skalprogram för att städa upp efter program som skapar
autosave- och backup-filer. Barry Tolnas, tolnas@nestor.engr.utk.edu

Här kommer ett enkelt skalprogram på två rader som rekursivt går ned
genom kataloghierarkin och tar bort emacs autosave-filer (#) och
backup-filer ( ), .o-filer och .log-filer som TeX skapar. Det
komprimerar även .tex- och README-filer. Jag kallar det att "pressa
ihop" mitt system.

______________________________________________________________________
#!/bin/sh
#SQUEEZE tar bort onödigt filer och komprimerar .tex- och README-filer
#Av Barry tolnas, tolnas@sun1.engr.utk.edu
#
echo pressar ihop $PWD
find $PWD $ -name \*~ -or -name \*.o -or -name \*.log -or -name \*\#$ -exec
rm -f {} \;
find $PWD $ -name \*.tex -or -name \*README\* -or -name \*readme\* $ -exec gzip -9 {} \;
______________________________________________________________________

2.16. simon@foobar.co.uk Hur du tar reda på vilken process som äter
mest minne. Simon Amor,

ps -aux | sort +4n

-ELLER-

ps -aux | sort +5n

2.17. Ställa in vi för C-programmering Paul Anderson, Ansvarig för
Tips-HOWTOn

Jag programmerar en massa C på min fritid och har tagit mig tid att
ställa in vi så att det passar bra för C. Här är min .exrc:

______________________________________________________________________
set autoindent
set shiftwidth=4
set backspace=2
set ruler
______________________________________________________________________

Hur fungerar det? autoindent gör att vi automatiskt indenterar varje
rad som följer en indenterad rad, shiftwidth ställer in tabblängden
till 4 mellanslag, backspace slår på backspaceläget och ruler gör att
det visar radnummer. Kom ihåg att du kan gå till en specifik rad, säg
20, genom att skriva:

______________________________________________________________________
vi +20 myfile.c
______________________________________________________________________

2.18. Varför hänger sig sendmail i fem minuter då man startar RedHat?
Paul Anderson, paul@geeky1.ebtech.net

Det här är ett ganska vanligt problem, nästan så att det är en FAQ
(ofta ställd fråga. övers.anm.). Jag vet inte om RedHat har fixat det
här problemet i sin distribution, men annars kan du själv reparera
det. Om du kollar i din /etc/hosts-fil så kommer du hitta något i stil
med:

127.0.0.1 localhost yourbox

När sendmail startas så kollar det din maskins namn (hostname) (i
detta exempel är det yourbox). Det ser då att IP-numret för din
yourbox är 127.0.0.1, vilket sendmail inte tycker om och gör kollen
igen. Det fortsätter så med detta ett tag, tills det ger upp och
avslutas. Att lösa detta är extremt enkelt, lägg bara in något i stil
med

127.0.0.1 localhost
10.56.142.1 yourbox

i din /etc/hosts-fil.

2.19. Hur ställer jag in RedHat så att det använder färg-ls? Paul
Anderson, paul@geeky1.ebtech.net

RedHats distribution kommer med färg-ls och varför de inte ställer in
det för att använda det som standard är bortom min fattningsförmåga.
Här kommer en lösning.

Skriv först eval `DIRCOLORS`

Skriv sedan alias ls='ls --color=yes'

Lägg in 'alias....' i din /etc/bashrc

2.20. Hur tar jag reda på vilket bibliotek i /usr/lib som innehåller
en viss funktion? Pawel Veselow, vps@unicorn.niimm.spb.su

Vad händer om du kompilerar och du har missat något bibliotek som
måste länkas in? Allt gcc rapporterar är funktionsnamn... Här kommer
ett enkelt kommando som gör att du kan hitta det du letar efter:

for i in *; do echo $i:;nm $i|grep tgetnum 2>/dev/null;done

tgetnum är namnet på den funktion du letar efter.

3. Detaljerade tips

3.1. Dela swap-partition mellan Linux och Windows. Tony Acero,
ace3@midway.uchicago.edu

1. Formattera partitionen som en dos-partition och skapa swapfilen för
Windows på den, men kör inte Windows än. (Du ska hålla swapfilen
helt tom för tillfället så att den komprimeras bra.)

2. Boota Linux och sparar partitionen till en fil. Om partitionen var
t.ex. /dev/hda8:

dd if=/dev/hda8 of=/etc/dosswap

3. Komprimera filen dosswap; eftersom den i stort sett bara innehåller
nollor så kommer den andra komprimeras bra.

gzip -9 /etc/dosswap

4. Lägg till det följande till /etc/rc-filen för att förbereda och
installera swaputrymmet under Linux: XXXXX är antalet block i
swappartitionen

mkswap /dev/hda8 XXXXX
swapon -av

Se till så att du lägger till en rad för swappartitionen i /etc/fstab.

5. Om ditt init/reboot-paket stödjer /etc/brc eller /sbin/brc, så lägg
till det följande i /etc/brc. Annars kan du lägga till det för hand
när du vill boota dos|os/2 och vill konvertera tillbaks
swappartitionen till dos/windows-versionen:

swapoff -av
zcat /etc/dosswap.gz | dd of=/dev/hda8 bs=1k count=100

# Observera att detta bara skriver tillbaks de första 100 blocke till
# partitionen. Enligt min erfarenhet räcker det.

> > Vilka är för- och nackdelarna med att göra detta?

Fördelar: du spar en hel del hårddiskutrymme.

Nackdelar: om steg 5 inte sker automatiskt så måste du komma ihåg att
göra det för hand och dessutom gör det ombootningsprocessen en
nanosekunde långsammare. :-)

3.2. Desperat undelete. Michael Hamilton, michael@actrix.gen.nz

Här kommer ett trick som jag varit tvungen att använda ett par gånger.

Desperata människors textfils-undelete.

Om du av misstag raderar en textfil, t.ex. e-post eller resultatet av
en sen natts programmeringssession, så behöver inte allt vara
förlorat. Om filen någonsin sparades på disk, alltså om den existerade
i åtminstone 30 skunder, så kan dess innehåll fortfarande finnas kvar
på partitionen.

Du kan använda kommandot grep för att leta igenom den råa partitionen
efter innehållet i filen.

Nyligen tog jag t.ex. bort ett e-brev. Jag avslutade omedelbart all
aktivitet som kunde modifiera den partitionen: i detta fall lät jag
bara bli att spara filer och kompilera osv. I andra fall har jag
faktiskt gått igenom de besvär det innebär att ta ner systemet till
enanvändarläge (single user mode) och avmonterat filsystemet.

Sen använde jag kommandot egrep på partitionen: i mitt fall fanns e-
brevet i /usr/local/home/michael/, så från utdatan från df kunde jag
sluta mig till att det fanns på /dev/hdb5.

sputnik3:~ % df
Filesystem 1024-blocks Used Available Capacity Mounted on
/dev/hda3 18621 9759 7901 55% /
/dev/hdb3 308852 258443 34458 88% /usr
/dev/hdb5 466896 407062 35720 92% /usr/local

sputnik3:~ % su
Password:
[michael@sputnik3 michael]# egrep -50 'ftp.+COL' /dev/hdb5 > /tmp/x

Jag är extremt försiktig när det gäller att fipplat med partitioner,
så jag tog en paus för att se till att jag förstod kommandots syntax
INNAN jag tryckte return. I det här fallet innehöll e-brevet ordet
`ftp', följt av en del text som följdes av ordet `COL'. Meddelandet
var runt 20 rader långt, så jag använde -50 för att få med alla rader
runt den frasen. Förut har jag använt -3000 för att se till att alla
rader i någon källkodsfil kom med. Jag omdirigerade utdatan från egrep
till en annan partition - detta förhindrade att jag skrev över medde
landet jag letade efter.

Sedan använde jag strings för att hjälpa mig med att inspektera
utdatan:

strings /tmp/x | less

Där fanns e-brevet!

Den här metoden är inte att lita på, allt eller en del av diskutrymmet
kan redan ha blivit återanvänt.

Detta trick är antagligen bara användbart på ett enanvändarsystem. På
system med flera användare och med mycket diskaktivitet så kan
utrymmet du har frigjort mycket väl redan ha återanvänts. Och de
flesta av oss kan inte bara ta ned maskinen för våra användare när vi
måste hitta en fil vi tagit bort.

På det system jag kör hemma har detta trick varit användbart vid
ungefär tre gånger under de senaste åren - vanligtvis när jag förstör
en del av dagens arbetsresultat. Om det jag gjort klarar sig så långt
att jag tycker att jag gjort anmärkningsvärda framsteg så brukar jag
säkerhetskopiera det på disketter, så jag behöver inte använda detta
trick så ofta.

3.3. Hur du använder immutable-flaggan. Jim Dennis,
jadestar@rahul.net

Använda immutable-flaggan

Så fort du har installerat och konfigurerat ditt system så bör du gå
igenom /bin, /sbin, /usr/bin, /usr/sbin och /usr/lib (och några av de
andra katalogerna) och på ett sparsamt sätt använda 'chattr +i
kommando'. Lägg också till det till kärnfilerna i rotkatalogen. Kör nu
`mkdir /etc/.dist' och kopiera allt från /etc/ dit (själv gör jag
detta i två steg, med /tmp/etcdist.tar för att undvika rekursion). (Du
kan även bara skapa /etc/.dist.tar.gz - och göra den immutable.)

Anledningen till allt detta är att beränsa skadan du kan göra när du
är inloggad som root. Du kan inte skriva över filer av misstag och du
kan inte göra systemet oanvändbart med ett mellanslag för mycket om du
använder 'rm -rf' (du kan fortfarande förstöra en massa data - men
dina bibliotek och binärfiler är säkrare).

Detta gör också en hel del intrång och "denial of service"-angrepp
antingen omöjliga eller svårare (eftersom många av dem är beroende av
att kunna skriva över någon fil genom ingrepp av något SUIDat program
som *inte tillhandahåller ett visst skalkommando*).

Det enda otrevliga med detta är att när du kompilerar och kör 'make
install' på olika typer av systembinärfiler. Å andra sidan så hindrar
det också 'make install' från att skriva över filerna. När du glömmer
att läsa Makefilen och chattr -i filen som ska skrivas över (och
katalogerna till vilka du ska lägga till filer) så misslyckas make-
kommandot, men då är det bara att använda kommandot chattr och köra
det igen. Du kan också ta tillfället i akt och flytta dina gamla
binärfiler, bibliotek och vad som helst till en .old/-katalog, eller
byta namn på dem eller tar-a dem eller vad som helst.

3.4. Ett förslag om vad du ska stoppa in nya grejer. Jim Dennis,
jadestar@rahul.net

Alla nya saker ska in i /usr/local eller /usr/local/'hostname'!

Om din distribution är en som lämnar /usr/local tomt, så skapa bara
din /usr/local/src, /usr/local/bin osv. och använd dem. Om din
distribution stoppar saker i /usr/local-trädet så är det kanske bäst
att köra 'mkdir /usr/local/`hostname`' och ge 'wheel'-gruppen +w till
den (jag gör den också SUID och SGID för att se till att varje medlem
i wheel-gruppen bara kan greja med sina egna filer där och att alla
filer som skapas tillhör wheel-gruppen).

Se nu till att vara disciplinerad och *ALLTID! ALLTID! ALLTID!* stoppa
nya paket i /usr/local/src/.från/$VAR_JAG_FICK_DET_IFRÅN/ (för .tar
eller vilken fil det nu var) och kompilera dem under /usr/local/src
(eller .../$HOSTNAME/src). Se till att det installeras under local-
trädet. Om det *absolut måste* installeras i /bin eller /usr/bin eller
någon annanstans, så kan du skapa en länk från local-trädet till varje
element som finns någon annanstans.

Anledningen till detta, även om det leder till mer jobb, är att det
hjälper till att isolera det som ska säkerhetskopieras och återställas
från distributions-mediet (nu för tiden är det oftast en CD). Genom
att använda en /usr/local/.from-katalog upprätthåller du också en
informell logg om varifrån källkoden kommit, vilket hjälper dig då
letar efter nya versioner, och hjälper dig då du läser igenom
säkerhetsmeddelandena i announcement-listor.

Ett av de system jag har hemma (det jag skriver detta på) sattes upp
innan jag själv började arbeta enligt dessa principer. Jag "vet"
fortfarande inte precis hur det skiljer sig från ett system från en
"ren installering". Detta trots att jag har gjort väldigt lite med det
systemet, inte konfigurerat det speciellt mycket och är den enda som
använder det.

I kontrast till detta så har de system som jag satt upp på jobbet
(sedan jag kastats in i rollen som systemadministratör) blivit
konfigurerade på detta sätt - de har administrerats av många människor
och MIS-typer och har gått igenom många stor uppgraderingar och
paketinstalleringar. Trots detta har jag en klar uppfattning om vilka
exakta element som lags in *efter* den ursprungliga installeringen och
konfigureringen.

3.5. Konvertera alla filer i en katalog till små bokstäver. Justin
Dossey, dossey@ou.edu

Jag la märke till några överdrivet svåra eller onödiga procedurer som
rekommenderades i avdelningen med 2c-tips i nummer 12. Eftersom det är
mer än ett, så skickar jag dem till dig:

______________________________________________________________________
#!/bin/sh
# lowerit
# konvertera alla filnamn i den aktuella katalogen till små
# bokstäver. påverkar bara vanliga filer - ändrar inte namnen
# kataloger. frågar om lov innan det skriver över en fil.
for x in `ls`
do
if [ ! -f $x ]; then
continue
fi
lc=`echo $x | tr '[A-Z]' '[a-z]'`
if [ $lc != $x ]; then
mv -i $x $lc
fi
done
______________________________________________________________________

Oj. Det var ett långt skalprogram. Jag skulle inte skriva ett skalpro
gram för att göra det. Istället skulle jag använda detta kommando:

for i in * ; do [ -f $i ] && mv -i $i `echo $i | tr '[A-Z]' '[a-z]'`;
done;

direkt från kommandoraden.

Bidragsgivaren säger att han skrev skalprogrammet såsom han gjorde det
för att det skulle bli lättare att förstå (se nedan).

I nästa tips, som handlar om att lägga till och ta bort användare, så
gör Geoff allt rätt ända tills han kommer till sista steget. Boota om?
Gosse, jag hoppas att han inte bootar om varenda gång han tar bort en
användare. Allt du behöver göra är att utföra de två första stegen.
Vilket slags processer kan den användaren ha igång, förresten? En
irc-bot? Döda processerna med ett enkelt

kill -9 `ps -aux |grep ^<username> |tr -s " " |cut -d " " -f2`

I följande exempel är användarnamnet foo:

kill -9 `ps -aux |grep ^foo |tr -s " " |cut -d " " -f2`

När vi klarat av det, låt oss gå vidare till det bortglömda lösenordet
för root.

Lösningen som gavs i Gazetten är den mest använda, men inte den
enklaste. Till både LILO och loadlin kan man skicka med parametern
"single" för att boota direkt till standardskalet utan behöva skriva
användarnamn eller lösenord. Därifrån kan man ändra eller ta bort
vilket lösenord som helst, innan man skriver "init 3" för att köra
igång fleranvändarläget.
Antal ombootningar: 1 Det andra sättet Antal ombootningar: 2

Justin Dossey

3.6. Några tips för nya systemadministratörer Jim Dennis,
jadestar@rahul.net

Skapa och upprätthåll en /README.`hostname` och/eller en
/etc/README.`hostname`. (Eller kanske
/usr/local/etc/README.`hostname` - Ansvarige.)

Från och med *dag ett* ska du absolut föra anteckningar i en loggfil.
Du kan lägga in en rad med "vi /README.$dollar;(hostname)" i roots
/bash_logout. Ett annat sätt är att skriva ett su- eller sudo-
skalprogram som gör något i stil med följande:

function exit \
{ unset exit; exit; \
cat ~/tmp/session.$(date +%y%m%d) \
>> /README.$(hostname) && \
vi /README.$(hostname)
}
script -a ~/tmp/session.$(date +%y%m%d)
/bin/su.org -

(använd typescript-kommandot för att skapa en sessionlogg och skapa en
funktion för att automatisera tilläggen och uppdateringarna av
loggen.)

Jag ska erkänna att jag inte har lagt in denna automatisering av
princip - jag har hittills bara litat på självdisciplin. Jag har dock
lekt med idén (till och med gått så långt som till att göra prototyper
för skalprogrammen och skalfunktionerna som du ser dem i det här
dokumentet). En sak som hindrar mig från att genomföra detta är
script-kommandot självt. Jag tror jag kommer bli tvungen att plocka
hem källkoden och lägga till några kommandoradsparametrar (för att
pause/stoppa skalprogrammets "inspelning" av kommandoraden) innan jag
börjar använda det.

Mitt sista förslag (för denna gång):

Roots sökväg ska bestå av 'PATH= /bin'.

Det är allt. Inget annat ska finnas i roots sökväg. Allt root gör ska
finnas som en länk från /bin eller genom ett alias eller en
skalfunktion, eller som ett skalprogram eller binärfil i /bin, eller
ska skrivas in med den fulla sökvägen.

Detta gör alla som kör som root (ibland smärtsamt) medvetna om vilket
förtroende han eller hon har för binärfiler. Den vise
systemadministratören i ett fleranvändarsystem kollar då och då igenom
sina /bin- och /.*history-filer efter mönster eller kryphål.

Den verkligt motiverade administratören kommer lägga märke till
sekvenser som kan automatiseras, ställen där förnuftskollar kan läggas
in och uppgifter för vilka "root"-privilegierna tillfälligt kan
upphävas (köra igång editorer, MTAn och andra stora interaktiva
program med goda inställningsmöjligheter som *kan* läggas in
transparent eller i datafiler - som den kända ./.exrc för vi och emacs
./.emacs och det änn mer välkända $EXINIT och de inbäddade
header/footer-makrona). De kommandona kan naturligtvis köras med något
i stil med:

cp $data $någon_användares_hem/tmp
su -c $origkommando $diverse_argument
cp $någon_användares_hem/tmp $data

(...där det mer specifika beror på kommandot.)

Den sista sortens förbehåll är överdrivna om det handlar om en ensam
användares arbetsstation - men de är väldigt bra av princip, om du är
administratör av ett fleranvändarsystem - speciellt ett allmänt
exponerat system (som de på netcom).

3.7. Hur du ställer in in xdms väljare för host-val. Arrigo Triulzi,
a.triulzi@ic.ac.uk

1. Modifiera filen som kör igång xdm (oftast /etc/rc/rc.6 eller
/etc/rc.local) så att den innehåller de följande raderna i
avsnittet om xdm-start.

/usr/bin/X11/xdm
exec /usr/bin/X11/X -indirect hostname

2. Editera /usr/lib/X11/cdm/Xservers och kommentera ut raden som
startar servern på den lokala maskinen (d.v.s. startar 0:)

3. Boota om maskinen och du är klar.

Jag lägger till detta eftersom det, när jag desperat försökte
konfigurera det för mitt eget subnät, tog mig ungefär en vecka att
reda ut alla problemen.

Varning: med gamla SLS (1.1.1) kan du av någon anledning lämna ett
-nodaemon efter xdm-raden - detta fungerar INTE med senare utgåvor.