(Linux Information Sheet) Linux Informationsblad
Michael K. Johnson, johnsonm@redhat.com
Översättning Kåre Hviid, ukh@marijne.df.lth.se
v4.11, 26:e januari 1997
Detta dokument tillhandahåller grundläggande information om
operativsystemet Linux, inklusive en förklaring av vad Linux är,
exempel på egenskaper hos Linux, vad som krävs för att köra Linux och
var du kan hitta mer information. (Översättarens anmärkning: alla
referenser i detta dokument till andra dokument, nyhetsgrupper och
andra källor avser engelska dito.)
1. Introduktion till Linux
Linux är en helt fri implementering av POSIX-specifikationerna, utökat
med SYSV och BSD (vilket betyder att det ser ut som Unix, men inte
härstammar från samma källkodsbas), vilket är tillgängligt både som
källkod och i binär form. Upphovsrätten (och dess copyright) tillhör
Linus B. Torvalds (Linus.Torvals@Helsinki.FI) och andra som har
bidragit och är fritt tillgängligt i enlighet med GNU Public License.
Linux är inte public domain, inte heller är det ``shareware''. Det är
``fri'' mjukvara, allmänt kallat freeware och du får lov att ge bort
kopior av det, men du måste i så fall också ge bort källkoden med det
eller göra den tillgänglig på något sätt. Om du distribuerar några
ändringar så är du rättsligen bunden till att även distribuera
källkoden till dessa ändringar. Se GNU Public License för fler
detaljer. En kopia finns inkluderad i källkoden till Linux, om inte
kan du hämta en kopia via FTP från prep.ai.mit.edu i /pub/gnu/COPYING.
Per version 2.0 är Linux fortfarande fritt och kommer så att förbli.
På grund av den copyright från GNU som Linux lyder under så vore det
illegalt att göra det icke fritt. Observera dock: det är fullt
tillåtet att ta betalt för att distribuera Linux, bara så länge du
också distribuerar källkoden. Detta är en förenkling; om du vill veta
de intrikata detaljerna, läs GPL.
Linux kör på 386/486/Pentium-maskiner med ISA-, EISA-, PCI- och VLB-
bussar. MCA (IBM:s egen buss) är för tillfället inte väl understött
även om stöd har lagts till i det nuvarande utvecklingsträdet, 2.1.x.
Om du är intresserad, se <http://glycerine.itsmm.uni.edu/mca/>.
Det arbetas på en portning (konvertering, anpassning) för flera
plattformar med Motorola 680x0 (för närvarande körs den under vissa
Amiga-, Atari- och VME-maskiner), som nu fungerar ganska bra. Den
kräver en 68020 med en MMU, en 68030, 68040 eller 68060 och kräver
dessutom en FPU. Nu fungerar även nätverk och X.
Linux kan också köras bra på DEC:s Alpha CPU. För tillfället stöds
``Jensen'', ``NoName'', ``Cabriolet'', ``Universal Desktop Box''
(bättre känd som ``Multia'') och många andra plattformar. För mer
information, se <http://www.azstarnet.com/~axplinux/FAQ.html>.
Linux körs med gott resultat på Sun SPARC; de flesta sun4c- och sun4m-
maskiner kan nu köra Linux och det arbetas på stöd för sun4u. Red Hat
är (när detta skrivs) den enda Linux-distributionen tillgänglig för
SPARC; se <http://www.redhat.com/support/docs/rhl-sparc/>.
Man håller för tillfället på att porta Linux till PowerPC-
arkitekturen, bland annat för PowerMac- (NuBus och PCI), Motorola-,
IBM- och Be-maskiner.
Portningar till andra maskiner, till exempel MIPS och ARM, är på väg
och uppvisar varierande framgång. Dessa portningar är emellertid ej
långt komna, men om du är intresserad och kan bidraga, så är det
mycket möjligt att du kan hitta andra utvecklare (developers) som
önskar samarbeta med dig.
Linux anses ej längre för att vara under beta-testning, då version 1.0
släpptes den 14:e mars 1994. Det finns fortfarande buggar i systemet,
och nya kommer att dyka upp och bli åtgärdade med tiden. Då Linux
följer den ``öppna utvecklingsmodellen'' (open development model), så
kommer alla nya versioner att bli släppta för allmänheten, oavsett om
de anses vara av ``produktionskvalité'' eller ej. Men för att hjälpa
folk att hålla reda på huruvida de får en stabil version eller inte,
så har följande schema lagts upp: Version 1.x.y, där x är ett jämnt
nummer, är en stabil version, och endast bugg-fixar läggs till i och
med att y ökas. Alltså, från version 1.2.2 till 1.2.3 var det bara
bugg-fixar och inga nya funktioner. Version 1.x.y, där x är ett udda
nummer, är av beta-kvalité och enbart för utvecklare; den kan vara
instabil och krascha och det läggs hela tiden till nya funktioner till
sådana versioner. Då och då, emedan den för tillfället aktuella
utvecklingskärnan stabiliseras, kommer den att frysas så som den nya
``stabila'' kärnan, och utvecklingen kommer att fortsätta på den nya
utvecklingsversionen av kärnan.
Version 2.0.27 är den nuvarande stabila versionen (detta kommer att
ändras allt medan nya drivrutiner läggs till och buggar fixas).
Utvecklingen har påbörjats på de exprimentella 2.1.x-kärnona också.
Om 2.0.x är för nytt för dig så kanske du föredrar att hålla till godo
med 1.2.13 för tillfället. Det skall dock sägas att de senaste
versionerna av 2.0 har visat sig ganska stabila. Observera att för
att uppgradera från 1.2 till 2.0 så måste du även uppgradera ett antal
verktyg; du kanske föredrar att uppgradera din Linux-distribution för
att skaffa dessa verktyg. Källkoden till Linux-kärnan innehåller även
en fil, Documentation/Changes, vilken förklarar dessa ändringar och
mer därtill.
De flesta versioner av Linux, vare sig de är beta eller ej, är ganska
stabila och du kan fortsätta köra dessa om de gör vad du vill att de
skall göra och du inte önskar vara på ``the bleeding edge''. Ett
ställe hade en dator som körde version 0.97p1 (daterad sommaren 1992)
i över 136 dagar utan ett fel eller en krasch. (Det skulle ha varit
längre om inte ställföreträdande skyffeloperatör hade förväxlat
huvudnätaggregatet med en soptunna...) Andra har postat (gjort inlägg
på Usenet) om uptimes på över ett år. Ett ställe har fortfarande en
dator som har kört Linux 0.99p15s i 600 dygn vid senaste rapporten.
En sak man skall vara medveten om är att Linux utvecklas med en öppen
och distribuerad modell, istället för en stängd och centraliserad
modell så som mycken annan mjukvara. Detta betyder att den nuvarande
utvecklingsversionen alltid är tillgänglig för allmänheten (med upp
till en eller två veckors fördröjning) så att alla kan använda den.
Resultatet blir att så fort en version med nya funktioner släpps,
innehåller den nästan alltid buggar, men det resulterar också i en
väldigt snabb utveckling där buggar hittas och korrigeras snabbt, ofta
på ett par timmar, då många människor arbetar på att fixa dem.
Detta i jämnförelse med den stängda och centraliserade modellen vilken
innebär att endast en person eller en grupp arbetar på projektet, och
de släpper bara mjukvara som de tror är väl fungerande. Detta leder
ofta till långa intervall mellan versioner, långa väntetider för bugg-
fixar och långsammare utveckling. Naturligtvis är den senaste för
allmänheten tillgängliga versionen av sådan mjukvara ofta av högre
kvalité, men utvecklingshastigheten är generellt sett mycket
långsammare.
Per den 13:e januari 1997 är den senaste stabila versionen av Linux
2.0.27 och den senaste utvecklingsversionen är 2.1.20.
2. Egenskaper hos Linux
· multitasking (multiprogrammering med tidsdelning): flera program
kan köra samtidigt.
· multianvändare: fler än en användare kan vara på samma maskin
samtidigt (och inga tvåanvändar-licenser!).
· multiplatform: kör på flera olika CPU:er, inte bara Intel.
· multiprocessor: stöd för SMP finns för plattformar under Intel och
SPARC (och arbete är i gång för stöd för andra plattformar). Linux
används också i ett antal ``löst kopplade'' MP-applikationer, t.ex
Beowulf-system (kolla in
<http://cesdis.gsfc.nasa.gov/linux-web/beowulf/beowulf.html>) och
den SPARC-baserade superdatorn Fujitsu AP1000+.
· kör i skyddat läge (protected mode) på 386:an.
· har minnesskydd processer emellan, så att inget enskilt program kan
få hela systemet att gå ner.
· demand loads executables: Linux läser bara de delar av ett program
som faktiskt används från disken.
· gemensamma (shared) copy-on-write sidor (pages) mellan exekverbara
filer. Detta betyder att multipla processer kan använda samma
minne för att köra i. När någonting försöker skriva till minnet
kommer den aktuella sidan (4KB-del av minne) bli kopierad till
något annat ställe. Copy-on-write har två fördelar: ökad hastighet
och minskad minnesanvändning.
· virtuellt minne genom sidindelat minne (som inte swappar (byter)
hela processer) till disk: till en separat partition eller till en
fil i filsystemet, eller båda, med möjlighet att lägga till fler
swappingareor under körning (ja, de kallas fortfarande ``swapping
areas''). Totalt kan 16 sådana 128 MB swappingareor användas
samtidigt, vilket teoretiskt ger totalt 2 GB användbart
swaputrymme. Om det är nödvändigt är det enkelt att öka detta
genom att ändra ett par rader i källkoden.
· en samlad minnespool för användarprogram och disk-cache, så att
allt fritt minne kan användas för caching, och cachen kan reduceras
vid körning av stora program. (cache = fickminne)
· dynamiskt länkade gemensamma (shared) bibliotek (DLL:er) och
förstås också statiska bibliotek.
· gör minnesdumpningar (core dumps), vilket tillåter användning av en
debugger på program både när de körs och efter de har kraschat.
· i huvudsak kompatibelt med POSIX, System V och BSD på källkodsnivå.
· med en emuleringsmodul som följer iBCS2, även mestadels kompatibel
med SCO, SVR3 och SVR4 på binärnivå.
· all källkod är tillgänglig, inklusive hela kärnan och alla
drivrutiner, utvecklingsverktygen och alla användarprogram;
dessutom är allt fritt att distribuera. Många kommersiella program
för Linux levereras utan källkod, men allt som har varit fritt,
inklusive hela basen till operativsystemet, är fortfarande fritt.
· POSIX job control.
· pseudoterminaler (pty:er).
· 387-emulering i kärnan innebär att program inte behöver sköta
matte-emulering själva. Alla datorer som kör Linux ser ut som om
de har en matte-coprocessor. Om din dator redan innehåller en FPU
kommer förstås den användas istället för emulering, du kan även
kompilera din egen kärna utan matte-emulering för att spara lite
minne.
· stöd för många nationella eller specialgjorda tangentbord, och det
är tämligen enkelt att lägga till egna dynamiskt.
· multipla virtuella konsoller: mer än en oberoende login-session
genom konsollen, du kan byta genom att trycka en speciell
tangentkombination (oberoende av video-hårdvara). Dessa är
dynamiskt allokerade; du kan använda upp till 64 stycken.
· stödjer många vanliga filsystem, inklusive Minix-1, Xenix och alla
de vanliga filsystemen i System V, och har ett eget avancerat
filsystem som klarar upp till 4 TB stora filsystem och 255 tecken
långa namn.
· transparent access till MS-DOS-partioner (eller partioner i OS/2
FAT) via speciella filsystem: du behöver inga speciella kommandon
för att använda din MS-DOS-partion, den ser ut precis som ett
vanligt Unix-filsystem (förutom konstiga restriktioner på filnamn,
flaggor och så vidare). MS-DOS 6' komprimerade partioner fungerar
inte just nu utan en patch (dmsdosfs). Stöd för VFAT (WNT, Windows
95) finns i 2.0.
· ett speciellt filsystem kallat UMSDOS som låter Linux att
installeras på ett DOS-filsystem.
· stöd för att läsa HPFS-2 (OS/2 2.1)
· stöd för filsystemet HFS (Macintosh) finns som en separat modul.
· CD-ROM-filsystem som läser alla standard CD-ROM-format.
· TCP/IP-nätverk, inklusive FTP, telnet, NFS, etc.
· server för Appletalk.
· klient och server för Netware.
· klient och server för Lan Manager (SMB).
· Många nätverksprotokoll: basprotokoll i de senaste
utvecklingskärnorna är TCP, IPv4, IPv6, AX.25, X.25, IPX, DDP
(Appletalk), NetBEUI, Netrom och andra. Stabila nätverksprotokoll
i de stabila kärnorna inkluderar TCP, IPv4, IPX, DDP och AX.25.
3. Hårdvaruaspekter
3.1. Minimal konfiguration
Följande är förmodligen den minsta möjliga konfigurationen som Linux
kan fungera under: 386SX/16, 1 MB RAM, 1.44 MB eller 1.2 MB floppy,
något understött videokort (+ tangentbord, bildskärm och så vidare
förstås). Detta borde låta dig boota och testa om det fungerar över
huvud taget på maskinen, men du kommer inte kunna göra något vettigt.
Se <http://rsphy1.anu.edu.au/~gpg109/mem.html> för minimala Linux-
konfigurationer.
För att kunna göra något vettigt kommer du att vilja ha lite utrymme
på hårddisken också, 5 till 10 MB borde räcka för en minimal
uppsättning (med de allra viktigaste kommandona och kanske en eller
två små applikationer installerade, så som t.ex ett terminalprogram).
Detta är fortfarande väldigt, väldigt begränsat och obekvämt i och med
att det inte lämnar tillräckligt med plats för att egentligen göra
någonting, såvida inte dina applikationer är ganska begränsade. Det
är generellt sett inte att rekommendera för någonting annat än att
testa om saker och ting fungerar, samt naturligtvis för att kunna
skryta om små krav på maskinvara.
3.2. Användbar konfiguration
Om du skall köra processorintensiva program, så som gcc, X och TeX, så
vill du förmodligen ha en snabbare processor än en 386SX/16, men även
den borde räcka om du är tålmodig.
I praktiken så vill du ha minst 4 MB RAM om du inte kör X, annars 8
MB. Dessutom, om du vill ha flera användare samtidigt, eller köra
flera stora program samtidigt (kompileringar till exempel), vill du
förmodligen ha mer än 4 MB minne. Det kommer fortfarande att fungera
med mindre minne (borde även fungera med bara 2 MB), men virtuellt
minne kommer att användas (med hårddisken som långsamt minne) och det
kommer att vara för långsamt för att vara användbart. Om du använder
många program på en gång, så kommer 16 MB att minska användandet av
swap avsevärt. Om du vill minska användandet av swap till ett minimum
så torde 32 MB räcka. Fast om du kör många minneshungriga
applikationer så vill du förmodligen ha ännu mer.
Hur mycket hårddisk du behöver beror på vilken mjukvara du vill
installera. Den normala uppsättningen grundläggande Unix-verktyg,
skal och administrativa program borde klara sig med mindre än 10 MB,
med en smula plats kvar för användarnas filer. För ett mer komplett
system, skaffa Red Hat, Debian, Slackware eller någon annan
distribution och räkna med att du kommer behöva mellan 60 och 300 MB,
beroende på vad du väljer att installera och vilken distribution som
du skaffar. Lägg till plats som du vill reservera för användarnas
filer till slutsumman. Med dagens priser på hårddiskar finns det
ingen anledning att köpa en disk som är för liten om du köper ett nytt
system. Skaffa minst 500 MB, helst 1 GB eller mer; du kommer inte
ångra dig.
Lägg till mer minne, mer hårddisk, en snabbare processor eller andra
prylar beroende på dina behov, önskningar och budget för att göra ditt
system mer körbart. En i allmänhet stor skillnad mellan DOS och Linux
är att mer minne gör en stor skillnad med Linux, medan skillnaden är
mindre med DOS. Detta har förstås någonting att göra med DOS' 640KB-
spärr vilken inte existerar under Linux.
3.3. Understödd hårdvara
CPU:
Allt som kan köra program i 386 skyddat läge (protected mode)
(alla modeller av 386, 486, 586 och 686 borde fungera). 286:or
och äldre processorer kommer kanske att kunna användas någon
gång i framtiden på en mindre kärna kallad ELKS (Embeddable
Linux Kernel Subset), men förvänta dig inte samma
funktionalitet. Dessutom utvecklas det en version för 680x0
CPU:n (där x = 2 med extern MMU, 3, 4 och 6) som kör under Amiga
och Atari. Den kan hittas vid tsx-11.mit.edu i katalog 680x0.
Många DEC Alpha stöds också. Det finns numera stöd för många
SPARC-maskiner. Portningar till PowerPC-, ARM- och MIPS-
arkitekturer är också på väg. Se annorstädes för mer
information.
Arkitektur:
ISA- eller EISA-buss. Stöd för MCA (mestadels ``true blue''
PS/2:or) är inte komplett men på bättring (se ovan). Local bus
(VLB och PCI) fungerar. Linux ställer högre krav på hårdvara än
DOS, Windows och faktiskt de flesta andra operativsystem. Detta
betyder att marginell hårdvara som inte har problem med mindre
krävande operativsystem kan åstadkomma fel under Linux. Linux
är en utmärkt minnestestare...
RAM:
Upp till 1 GB på Intel-maskiner; mer på 64-bitars plattformar.
Vissa (inklusive Linus) har noterat att om man lägger till mer
RAM utan att lägga till mer cache samtidigt kan det göra deras
maskiner extremt mycket långsammare, så om du lägger till mer
minne och upptäcker att din maskin blir långsammare, försök med
att lägga till mer cache. Vissa maskiner kan bara utnyttja
cache för begränsade delar av minnet oavsett hur mycket RAM som
är installerat (64 MB är det mesta ett visst populärt chipsets
cache kan hantera). Över 64 MB kräver en parameter vid
bootning, då BIOS:et inte kan rapportera mer än 64 MB, därför
att det är ``broken as designed''.
Lagringsmedia:
Vanliga AT-diskar (EIDE, IDE, 16-bitars HD controllers med MFM
eller RLL, eller ESDI) stöds, så också SCSI-hårddiskar och CD-
ROM, med en understödd SCSI-adapter. Vanliga XT-controllers
(8-bitars controllers med MFM eller RLL) stöds också.
Understödda SCSI-apdaptrar: Advansys, Adaptec 1542, 1522, 1740,
27xx- och 29xx-serien (med vissa undantag), Buslogic
MultiMaster-controllers (stöd för Flashpoint ligger i beta-
test), NCR53c810-baserade controllers, DPT-controllers, Qlogic
ISP- och FAS-controllers, Seagate ST-01 och ST-02, Future Domain
TMC-88x-serien (eller kort baserade på TMC950-kretsen) och
TMC1660/1680, Ultrastor 14F, 24F och 34F, Western Digital wd7000
och andra. SCSI, QIC-02 och vissa QIC-80 band stöds också.
Många CD-ROM-enheter stöds också, inklusive
Matsushita/Panasonic, Mitsumi, Sony, Soundblaster, Toshiba,
ATAPI (EIDE), SCSI och andra. För exakta modeller, se Hardware-
HOWTO.
Video:
VGA, EGA, CGA eller Hercules (och kompatibler) fungerar i text-
mod. För grafik och X finns det stöd för (åtminstone) normal
VGA, vissa SuperVGA-kort (de flesta av korten baserade på
ET3000, ET4000, Paradise och vissa Trident-chipsets), S3,
8514/A, ATI MACH8/32/64 och Hercules. (Linux använder XFree86
X-servern, så det är den som avgör vilka kort som stöds. En
komplett lista på enbart understödda chipset är över en sida
lång.)
Nätverk:
Stödet för Ethernet inkluderar 3COM 503/509/579/589 (501/505/507
stöds men rekommenderas inte), AT&T GIS (f.d. NCR) WaveLAN, de
flesta WD8390-baserade kort, de flesta WD80x3-baserade kort,
NE1000/2000 och de flesta sådana kopior, AC3200, Apricot 82596,
AT1700, ATP, DE425/434/435/500, D-Link DE-600/620, DEPCA,
DE100/101, DE200/201/202 Turbo, DE210, DE422, Cabletron E2100
(ej rekommenderat), Intel EtherExpress (ej rekommenderat), DEC
EtherWORKS 3, HP LAN, HP PCLAN/plus, de flesta AMD LANCE-
baserade kort, NI5210, ni6510, SMC Ultra, DEC 21040 (tulip),
Zenith Z-Note ethernet, alla Zircom-kort och alla Cabletron-kort
förutom E2100 stöds, på grund av tillverkarens ovilja att släppa
information om programmeringen fritt.
Stöd för FDDI omfattar för tillfället DEFxx-kort från DEC.
Stöd för Point-to-Point-nätverk omfattar PPP, SLIP, CSLIP och
PLIP.
Seriellt:
De flesta 16450 och 16550 UART-baserade korten, inklusive AST
Fourport, Usenet Serial Card II och andra. Understödda
intelligenta kort inkluderar Cyclades Cyclom-serien (med stöd
från tillverkaren), Comtrol Rocketport-serien (med stöd från
tillverkaren), Stallion (de flesta korten; med stöd från
tillverkaren) och Digi (vissa kort, ej med stöd från
tillverkaren). Viss ISDN, frame relay och hårdvara för leasade
linjer stöds.
Annan hårdvara:
Soundblaster, ProAudio Spectrum 16, Gravis Ultrasound, de flesta
andra ljudkort, de flesta (alla?) sorters bussmöss (Microsoft,
Logitech, PS/2), etc.
4. En icke komplett lista av portade program och annan mjukvara
De flesta vanliga Unix-verktyg och program har portats till Linux,
inklusive nästan all GNU och många X-klienter från olika källor.
Faktum med, ``portats'' är ofta ett för starkt ord. Då Linux följer
POSIX ganska noggrant kompilerar många program ``out of the box''; som
de kommer med inga eller väldigt få modifikationer. Tyvärr finns det
för tillfället inte så många slutanvändar-applikationer som vore
önskvärt, men detta förändras snabbt. Kontakta det företaget som
ligger bakom just din favoritapplikation och fråga om det har portats
till Linux.
Här är en icke komplett lista av känd mjukvara som skall fungera under
Linux.
Grundläggande Unix-kommandon:
ls, tr, sed, awk och så vidare (vad du än söker så har Linux
förmodligen det).
Utvecklingsverktyg:
gcc, gdb, make, bison, flex, perl, rcs, cvs, prof.
Språk och utvecklingsmiljöer:
C, C++, Objective C, Java, Modula-3, Modula-2, Oberon, Ada95,
Pascal, Fortran, ML, Scheme, Tcl/tk, Perl, Python, Common LISP
och många fler.
Grafiska miljöer:
X11R5 (XFree86 2.x), X11R6 (XFree86 3.x), MGR.
Editorer:
GNU Emacs, XEmacs, MicroEmacs, jove, ez, epoch, elvis, vim,
vile, joe, pico, jed och andra.
Skal:
bash (POSIX sh-kompatibel), zsh (inkluderar ett ksh
kompatibilitetsläge), pdksh, tcsh, csh, rc, es, ash (mestadels
sh-kompatibelt skal som används som /bin/sh under BSD), och
många fler.
Telekommunikation:
Taylor (BNU-kompatibel) UUCP, SLIP, CSLIP, PPP, kermit, szrz,
minicom, pcomm, xcomm, term (kör multipla skal, omdirigerar
nätverkstrafik och tillåter X-uppkoppling, allt över en enkel
modemlinje), Seyon (populärt kommunikationsprogram under X
Windows) och ett flertal fax- och röstbrevlådepaket (med ZyXEL
och andra modem) finns tillgängliga. Naturligtvis är seriella
inloggningar också möjligt.
News och e-post:
C-news, innd, trn, nn, tin, smail, elm, mh, pine, etc.
Textbehandling:
TeX, groff, doc, ez, LyX, Lout, Linuxdoc-SGML och andra.
Spel:
Nethack, ett flertal Mud och X-spel, och många fler. Ett av
spelen är att titta igenom alla spel tillgängliga vid tsx-11 och
sunsite.
Sviter:
AUIS, Andrew User Interface System. ez är en del av denna svit.
Alla dessa program (och det är inte ens en hundradel av vad som finns)
är fritt tillgängliga. Kommersiell mjukvara har börjat bli allmänt
tillgänglig; fråga tillverkaren av ditt kommersiella favoritpaket om
de stöder Linux.
5. Vem använder Linux?
Linux är fritt tillgängligt och ingen är tvingad att registrera sina
kopior till någon central myndighet eller något företag, så det är
svårt att veta hur många som använder Linux. Ett flertal företag
överlever nu för tiden enbart på att sälja och ge stöd för Linux och
nyhetsgrupperna om Linux är bland de mest lästa grupperna på Internet,
så antalet är förmodligen i storleksordningen hundratusentals, men det
är svårt att räkna svåra tal. Det finns dock en modig man, Harald T.
Alvestrand, som har bestämt sig för att försöka. Han ber dig att om
du använder Linux skicka ett meddelande till linux-counter@uninett.no
med ett av följande ``Subject'': ``I use Linux at home'' (jag använder
Linux hemma), ``I use Linux at work'' (jag använder Linux på jobbet)
eller ``I use Linux at home and at work'' (jag använder Linux både
hemma och på jobbet). Han räknar också ``I don't use Linux'' (jag
använder inte Linux) av någon anledning. Han postar sina beräkningar
till comp.os.linux.misc.
6. Att skaffa Linux
6.1. Anonymous FTP
Matt Welsh har släppt en ny version av sin Installation and Getting
Started guide, version 2.1.1. Vidare har Linux Documentation Project
(LDP) släppt flera andra böcker, mer eller mindre slutförda, och dessa
finns att hämta vid sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/LDP/. Läs
comp.os.linux.announce för senaste nytt. Hemsidan för Linux
Documentation Project finns vid <http://sunsite.unc.edu/LDP/>.
Åtminstone följande ställen med anonymous FTP tillhandahåller Linux.
Text-namn Numerisk adress Linux-bibliotek
============================= =============== ===============
tsx-11.mit.edu 18.172.1.2 /pub/linux
sunsite.unc.edu 152.2.22.81 /pub/Linux
ftp.funet.fi 128.214.248.6 /pub/OS/Linux
net.tamu.edu 128.194.177.1 /pub/linux
ftp.mcc.ac.uk 130.88.203.12 /pub/linux
src.doc.ic.ac.uk 146.169.2.1 /packages/linux
fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de 129.187.200.1 /pub/linux
ftp.informatik.tu-muenchen.de 131.159.0.110 /pub/comp/os/linux
ftp.dfv.rwth-aachen.de 137.226.4.111 /pub/linux
ftp.informatik.rwth-aachen.de 137.226.225.3 /pub/Linux
ftp.Germany.EU.net 192.76.144.75 /pub/os/Linux
ftp.ibp.fr 132.227.60.2 /pub/linux
ftp.uu.net 137.39.1.9 /systems/unix/linux
wuarchive.wustl.edu 128.252.135.4 mirrors/linux
ftp.win.tue.nl 131.155.70.100 /pub/linux
ftp.stack.urc.tue.nl 131.155.2.71 /pub/linux
srawgw.sra.co.jp 133.137.4.3 /pub/os/linux
cair.kaist.ac.kr /pub/Linux
ftp.denet.dk 129.142.6.74 /pub/OS/linux
NCTUCCCA.edu.tw 140.111.1.10 /Operating-Systems/Linux
nic.switch.ch 130.59.1.40 /mirror/linux
cnuce_arch.cnr.it 131.114.1.10 /pub/Linux
ftp.monash.edu.au 130.194.11.8 /pub/linux
ftp.dstc.edu.au 130.102.181.31 /pub/linux
ftp.sydutech.usyd.edu.au 129.78.192.2 /pub/linux
tsx-11.mit.edu och fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de är de officiella
platserna för Linux' GCC. Vissa ställen speglar andra ställen. Var
vänlig använd det närmaste stället (sett ur nätverksperspektiv) när
det är möjligt.
Åtminstone sunsite.unc.edu och ftp.informatik.tu-muenchen.de erbjuder
ftpmail-tjänster. Skicka e-post till ftpmail@sunsite.unc.edu eller
ftp@informatik.tu-muenchen.de för hjälp.
Om du är vilse, försök med att titta i
sunsite.unc.edu:/pub/Linux/distributions/, där många av
distributionerna erbjuds. Red Hat Linux, Debian och Slackware verkar
vara de mest populära distributionerna för tillfället.
6.2. CD-ROM
De flesta installerar nuförtiden Linux från CD-ROM. Distributionerna
har växt till hundratals MB av mjukvara för Linux och att ladda ner
detta tar lång tid, även över ett 28.8-modem.
Det finns i huvudsak två sätt att köpa en Linux-distribution på CD-
ROM: så som en del av ett FTP-arkiv, eller direkt från tillverkaren.
Om du köper ett arkiv så får du nästan alltid flera olika
distributioner att välja mellan, men kundsupport inkluderas normalt
inte. Om du köper en distribution direkt från tillverkaren så får du
normalt bara en distribution men vanligtvis också något slag av
kundsupport, oftast hjälp med installationen.
6.3. Andra sätt att skaffa Linux
Det finns många BBS:er som har Linux-filer. En lista över dessa
postas då och då i comp.os.linux.announce. Fråga vänner och
användargrupper eller beställ någon av de kommersiella
distributionerna. En lista över dessa är inkluderad i Linux
Distribution HOWTO, tillgänglig som
sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/HOWTO/Distribution-HOWTO och postas
med jämna mellanrum i nyhetsgruppen comp.os.linux.announce.
7. Att komma igång
Som nämndes i början är Linux inte centralt administrerat. På grund
av detta finns det inget ``officiellt'' release som man kan peka på
och säga ``Det där är Linux''. Istället finns det ett antal
``distributioner'', vilka är mer eller mindre kompletta kollektioner
av mjukvara konfigurerade och paketerade så att de kan användas för
att installera ett Linux-system.
Det första du bör göra är att skaffa och läsa listan av Frequently
Asked Questions (FAQ) från någon av de stora FTP-värdarna eller genom
de normala Usenet FAQ-arkiven (t.ex rtfm.mit.edu). Detta dokument
innehåller gott om instruktioner för hur du kommer igång, vilka filer
du behöver och hur du löser de vanligast förekommande problemen (både
under installation och andra tillfällen).
8. Upphovsrätt till Linux
Även om Linux kommer komplett med källkod så är det mjukvara som lyder
under copyright, ej public domain. Emellertid är det fritt
tillgängligt i enlighet med GNU General Public License, ibland kallat
för ``copyleft''. Se GPL för mer information. Varje program som kör
under Linux har sin egen copyright, även om många av dem också
använder sig av GPL. X använder sig av MIT X copyright, och andra
verktyg lyder under BSD copyright. I vilket fall som helst, all
mjukvara tillgänglig via FTP är fri för vidaredistribution (annars
borde den inte vara där).
9. Nyheter om Linux
En tidning som kommer ut en gång i månaden, kallad Linux Journal,
lanserades för över två år sedan. Den innehåller artiklar på de
flesta svårighetsnivåer och avser att vara till hjälp för alla Linux-
användare. En helårsprenumeration kostar $22 i USA, $27 i Canada och
Mexico och $32 i resten av världen och betalas i USD. Frågor om
prenumeration kan ställas genom att skicka e-post till subs@ssc.com,
faxa +1-206-782-7191, ringa +1-206-782-7733 eller skicka brev till
Linux Journal, PO Box 85867, Seattle, WA 98145-1867, USA. SSC har en
publik PGP-nyckel tillgänglig för att kryptera dina brev och skydda
ditt kreditkortsnummer; gör en finger mot info@ssc.com för att få
nyckeln.
Det finns en mängd nyhetsgrupper på Usenet för diskussion om Linux
samt en mängd mailinglistor. Se Linux FAQ för mer information om
mailinglistorna (du torde hitta Linux FAQ antingen i en nyhetsgrupp
eller via FTP).
Nyhetsgruppen comp.os.linux.announce är en modererad nyhetsgrupp för
kungörelser om Linux (nya program, bugg-fixar, etc).
Nyhetsgruppen comp.os.linux.answers är en modererad nyhetsgrupp i
vilken Linux FAQ, HOWTO-dokumenten och annan dokumentation postas.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.admin är en omodererad nyhetsgrupp för
diskussion om administration av Linux-system.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.development.system är en omodererad
nyhetsgrupp specifikt för diskussion om utvecklingen av Linux-kärnan.
De enda frågorna angående utveckling av applikationer som kan
diskuteras här, är de som är intimt knutna till kärnan. Alla andra
frågor rörande utveckling är förmodligen allmänna Unix-
utvecklingsfrågor och bör ställas till någon comp.unix-grupp istället,
såvida de inte är väldigt Linux-specifika frågor rörande
applikationer, då de bör ställas till comp.os.linux.development.apps.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.development.apps är en omodererad
nyhetsgrupp specifikt för diskussion om Linux-relaterad utveckling av
applikationer. Den är inte avsedd för diskussion om var man hittar
applikationer för Linux, och inte heller är det ett forum för
diskussion om vilka applikationer man vill har för Linux.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.hardware är till för Linux-specifika
frågor om hårdvara.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.networking är till för Linux-specifika
frågor om utveckling och installering av nätverk.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.x är till för Linux-specifika frågor
rörande X Windows.
Nyhetsgruppen comp.os.linux.misc är en ersättare för comp.os.linux och
är avsedd för alla diskussioner som inte hör hemma någon annanstans.
Generellt kan sägas att du inte skall posta samma inlägg i fler än en
Linux-grupp samtidigt (s.k. crossposting). Det enda tillfället då
detta kan vara lämpligt, är mellan en omodererad grupp och
comp.os.linux.announce. Hela vitsen med att dela comp.os.linux i
flera grupper är att begränsa trafiken i de enskilda grupperna. De
som inte följer reglerna kommer att få smaka på flammorna utan nåd...
(Översättarens anmärkning: i alla dessa nyhetsgrupper sker
diskussionerna på engelska.)
Linux finns på Weben vid URL <http://sunsite.unc.edu/LDP/>.
10. Framtiden
Efter att Linux 1.0 släpptes har det arbetats på flera förbättringar.
Snabbare diskaccess, TTY-förbättringar, bättre minneshantering, stöd
för ett antal olika plattformar, quota och mer kom med Linux 1.2.
Linux 2.0, den nuvarande stabila versionen, har ännu fler
förbättringar, inklusive högre prestanda, flera nya nätverksprotokoll,
en av de snabbaste TCP/IP-implementationerna i världen samt mycket,
mycket mer. Ännu bättre prestanda, fler nätverksprotokoll och fler
device-drivers kommer att finnas i Linux 2.2.
Även om kärnan innehåller mer än 3/4 miljoner rader kod så finns det
mycket kod kvar att skriva och än mer dokumentation. Om du önskar
bidraga till dokumentationen så är du välkommen att gå med i
mailinglistan linux-doc@vger.rutgers.edu. Skicka e-post till
majordomo@vger.rutgers.edu med en enkel rad ``help'' i dess kropp
(body) (ej dess ``subject'').
11. Detta dokument
Detta dokument upprätthålls av Michael K. Johnson,
johnsonm@redhat.com. Jag uppskattar om du skickar mig synpunkter,
oavsett hur små. Jag kan inte göra ett gott arbete med att underhålla
detta dokument utan din hjälp. Man kan alltid hitta en mer eller
mindre aktuell (engelsk) kopia av detta dokument vid
<http://sunsite.unc.edu/LDP/>. (För synpunkter beträffande den
svenska översättningen, var vänlig skicka e-post till
ukh@marijne.df.lth.se.)
12. Rättsligt
Varumärken tillhör sina ägare. Det finns ingen garanti för
informationen i detta dokument. Användning och distribution sker på
egen risk. Innehållet i detta dokument är i public domain, men var
hygglig och ge referenser till citat.
distrib
>
Mandriva
>
9.1
>
ppc
>
media
>
contrib
>
by-pkgid
>
3d425e1e545e57bba7e595fbd248db86
>
files
>
7
