<sect1 id="ai-ecliptic">
<sect1info>
<author
> <firstname
>John</firstname
> <surname
>Cirillo</surname
> </author>
</sect1info>
<title
>Ekliptikan</title>
<para
> Ekliptikan är en tänkt <link linkend="ai-greatcircle"
>storcirkel</link
> på <link linkend="ai-csphere"
>himmelssfären</link
>, som solen verkar flytta sig längs under året. Det är förstås jordens bana runt solen som verkligen orsakar ändringen i solens synbara riktning. Ekliptikan lutar från <firstterm
>himmelsekvatorn</firstterm
> med 23,5 grader. De två punkterna där ekliptikan korsar himmelsekvatorn är kända som <link linkend="ai-equinox"
>dagjämningspunkterna</link
>. </para
><para
> Eftersom vårt solsystem är ganska platt, är planeternas banor också nära ekliptikans plan. Dessutom ligger zodiakens stjärnbilder längs ekliptikan. Det här gör att ekliptikan är en mycket användbar referenslinje för alla som försöker hitta planeterna eller zodiakens stjärnbilder, eftersom alla bokstavligen <quote
>följer solen</quote
>. </para
><para
> Ekliptikans <firstterm
>elevation</firstterm
> över horisonten ändras under årets gång, på grund av lutningen av jordens axel med 23,5 grader. Det här orsakar årstiderna. När ekliptikan (och därför solen) är högt ovanför horisonten, är dagarna längre och det är sommar. När ekliptikan är låg på himlen, är det vinter. </para>
<tip
> <para
>Övningar:</para
> <para
> Öppna fönstret <guilabel
>Visningsalternativ</guilabel
>, och byt till horisontella koordinater, med visning av marken. Öppna fönstret <guilabel
>Ställ in tid</guilabel
> (<keycombo action="simul"
>&Ctrl;<keycap
>S</keycap
></keycombo
>), och ändra datumet till någon dag mitt i sommaren, och tiden till 12:00 mitt på dagen. Tillbaka i huvudfönstret, peka mot den södra horisonten (tryck på <keycap
>S</keycap
>). Observera solhöjden ovanför horisonten mitt på dagen under sommaren. Ändra nu datum till någon dag mitt i vintern (men behåll tiden på 12:00 mitt på dagen). Solen står nu mycket lägre på himlen. </para
> </tip>
</sect1>