<chapter id="faq">
<title
>Vanliga frågor</title>

&reporting.bugs;
&updating.documentation;

<qandaset id="faqlist">

<qandaentry>
<question>
<para
>Vad är  &kstars; ikon?</para>
</question>
<answer>
<para
> <guiicon
>&kstars; ikon</guiicon
> är en sextant, ett handburet teleskop som användes av navigatörer på segelfartyg på den tiden då stjärnor var viktiga för navigering. Genom att noggrant beräkna stjärnornas position, kunde navigatören få en tillförlitlig uppskattning av fartygets nuvarande longitud och latitud. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
>Vad betyder de olika symbolerna för avlägsna himmelsobjekt?</para>
</question>
<answer>
<para
> Symbolerna anger typen av objekt: <itemizedlist
> <listitem
><para
>streckad cirkel: öppen stjärnhop</para
></listitem
> <listitem
><para
>cirkel med kors: klotformig stjärnhop</para
></listitem
> <listitem
><para
>fyrkant: gasnebulosa</para
></listitem
> <listitem
><para
>romb: supernovarest</para
></listitem
> <listitem
><para
>cirkel med yttre linjer: planetär nebulosa</para
></listitem
> <listitem
><para
>ellips: galax</para
></listitem
> </itemizedlist
> </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
>Vad betyder de olika färgerna för avlägsna himmelsobjekt?</para>
</question>
<answer>
<para
> I huvudsak anger de olika färgerna vilken katalog objektet hör till (Messier, NGC eller IC). Vissa objekt har dock en annan färg (normalt röd). Detta anger att det finns extra bilder tillgängliga med menyn som visas med <mousebutton
>höger</mousebutton
> musknapp. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
> Varför finns det så många fler amerikanska städer jämfört med städer i andra länder? Är det en sammansvärjning? </para>
</question>
<answer>
<para
> Det kanske är en sammansvärjning, men &kstars; har ingenting med den att göra! Vi kunde inte hitta en databas med longitud/latitud som täcker jordklotet mer likformigt. Vi arbetar för närvarande med att lägga till många fler städer utanför U.S.A. Vi har redan tagit emot listor med städer från användare i Norge, Italien och Korea. Om du kan bidra till det här arbetet, tala gärna om det för oss. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
>Varför kan jag inte visa marken när jag använder ekvatoriella koordinater?</para>
</question>
<answer>
<para
> Ett kort svar är att det är en tillfällig begränsning. Det finns ett problem när de fyllda polygoner som representerar marken skapas, med ekvatoriellt läge. Det är dock inte särskilt vettigt att rita marken med ekvatoriella koordinater, vilket är orsaken att lösningen av problemet har fått en låg prioritet. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
> Varför försvinner svaga stjärnor och avlägsna himmelsobjekt, ej Messier, när jag panorerar skärmen? </para>
</question>
<answer>
<para
> När du uppdaterar skärmens centrumposition, måste &kstars; beräkna bildpunktskoordinaterna för varje objekt i databasen, vilket innebär en hel del ganska omfattande trigonometri. När skärmen panoreras (antingen med piltangenterna eller genom att dra med musen), blir skärmen långsam och ryckig, eftersom datorn har svårigheter att hänga med. Genom att utesluta många objekt, så reduceras beräkningslasten en hel del, vilket ger jämnare panorering. Du kan stänga av funktionen i fönstret Visningsinställningar, eller till och med anpassa vilka objekt som döljs. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
>Jag förstår inte terminologin som används av &kstars;. Var kan jag lära mig mer om astronomin bakom programmet?</para>
</question>
<answer>
<para
> Vi har startat ett projekt som heter Astroinfo för att hantera det här problemet. Astroinfo är början till en interaktiv astronomisk uppslagsbok med &kstars; som användargränssnitt och demonstrationsmotor. Just nu är det bara en samling med HTML-sidor med diverse astronomirelaterade ämnen, med särskilt fokus på terminologin som &kstars; använder. De här notiserna presenteras senare i det här dokumentet. Astroinfo är tänkt som en gemensam ansträngning, som GNUpedia eller Everything2. Om du vill bidra till Astroinfo, gå gärna med i vår e-postlista: kstars-info@lists.sourceforge.net. </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
>Hur noggrant är &kstars;?</para>
</question>
<answer>
<para
> &kstars; är ganska noggrant, men inte (ännu) så noggrant som det skulle kunna vara. Problemet med beräkningar med hög precision är att man måste börja hantera ett stort antal faktorer som komplicerar saker och ting. Om du inte är en professionell astronom, kommer du troligen aldrig ha problem med noggrannheten. Det finns två tillfällen då den kan vara märkbar: förmörkelser och uppgångs- eller nergångstider. Som nämns nedan, är månens position mycket svår att förutsäga med hög noggrannhet, så du kan för närvarande troligen inte använda &kstars; för att förutsäga förmörkelser. </para
><para
> Här är en lista på några av de faktorer som vi ännu inte har korrigerat för: <itemizedlist
> <listitem
><para
> Positionerna för planeterna är inte korrigerade för <quote
>jordens form</quote
>. Planeterna visas som de skulle ses från jordens centrum. Eftersom jorden har en radie på ungefär 6000 km, är riktningen till en planet (och särskilt till månen, som är mycket nära) något annorlunda från olika platser på jorden. Vi avser att göra den här korrigeringen i framtida versioner av &kstars;. </para
></listitem
> <listitem
> <para
> Planetpositionerna är bara noggranna för datum inom ungefär 4000 år från dagens datum. Planetpositionerna förutsägs med en Fourierliknande analys av banorna, enligt observationer under de senaste århundradena. Vi lärde oss i skolan att planeterna följer enkla elliptiska banor runt solen, men det är inte helt sant. Det skulle endast vara sant om det bara fanns en planet i solsystemet, och om solen och planeten båda var punktformiga massor. Som det är så drar planeterna hela tiden i varandra, och stör banorna lite grand, dessutom orsakar tidvatteneffekter precession. I själva verket anger nyligen utförda analyser att planeternas banor inte ens är stabila i det långa loppet (dvs. millioner eller milliarder år). Som en tumregel, kan du förvänta dig att positionen för en planet är noggrann till några få bågsekunder (modulo fel från jordens form) mellan datumen -2000 och 6000. </para
><para
> Månen och Pluto är undantag från detta. Plutos position är kanske tio gånger mindre noggrann, även om dess position för datum nära dagens datum ligger inom en bågsekund. Månens position är förmodligen den minst noggranna. Det här beror på att den störs en hel del av jorden, och på att den är så nära, så att till och med mycket små effekter som skulle vara omöjliga att detektera för avlägsna kroppar lätt framgår för månen. </para
><para
> Beskrivningen av mycket avlägsna datum är för närvarande onödig, eftersom klassen QDate som används för att lagra datum inte tillåter datum före oktober 1752 (då den nuvarande Gregorianska kalendern antogs). Du kan i alla fall skriva in datum i framtiden till ungefär 8000 e.kr. Vi skulle vilja implementera en egen datumklass, som tillåter avlägsnare datum i det förflutna. </para
> </listitem
> </itemizedlist
> </para>
</answer>
</qandaentry>

<qandaentry>
<question>
<para
>Kan jag hjälpa till att bidra till framtida versioner av &kstars;?</para>
</question>
<answer>
<para
> Ja, definitivt! Presentera dig på vår e-postlista: <email
>kstars-devel@lists.sourceforge.net</email
>. Om du vill hjälpa till att koda, kanske du vill ta en titt på <ulink url="http://kstars.sourceforge.net/kstars-todo.html"
>att göra listan</ulink
> på webbsidan, för några idéer om vad som behöver göras, och prata med nuvarande utvecklare om vad vi håller på med. </para
><para
> Om du inte sysslar med programmering, kan vi fortfarande använda din hjälp med i18n, dokumentation, Astroinfo notiser, felrapporter och önskemål om funktioner. </para>
</answer>
</qandaentry>

</qandaset>
</chapter>